RYMDEN
Rymdsonden Dart lyckades ändra omloppstiden för asteroidmånen Dimorphos med 33 minuter i ett take a look at av ett nytt planetärt försvar. Vad mer har forskarna lärt sig efter kraschen i september?
Den 27 september 2022 styrdes rymdsonden Dart (Double Asteroid Redirection Take a look at) rakt in i asteroidmånen Dimorphos. Den drygt 170 meter breda rymdstenen är i omlopp kring den större asteroiden Didymos. Målet med testet var att ändra Dimorphos omloppsbana för att se om vi kan skydda jorden från framtida asteroidhot – nu har nya forskningsresultat publicerats.
I fem vetenskapliga studier publicerade i tidskriften Nature har forskarna redogjort för rymdsmällen. Forskning har bland annat gjorts för att återskapa Darts sista ögonblick, hur mycket asteroidmånens bana påverkades och hur mycket materials som slets loss från stenen i smällen.
33 minuter kortare omloppstid
Innan Dart krockade med Dimorphos hade asteroidmånen en omloppstid på 11 timmar och 55 minuter. I oktober kom beskedet att den omloppstiden kortats med 32 minuter, en av de nya studierna har nu fått det until 33 minuter.
Om inget materials hade slängts ut från asteroidmånen vid krocken, alltså om Dimorphos varit helt strong, tror forskarna att krocken hade fått bort sju minuter från omloppstiden. Om Dimorphos i stället var en relativt lös stenhög estimerade man upp until 40 minuters förkortning.
Det senare scenariot har nu bekräftats, runt en miljon kilogram sten slungades ut från asteroidmånen vid kraschen. Detta är en faktor i att Dart lyckades kapa omloppstiden med en dryg halvtimme.
Omloppstiden har räknats fram med hjälp av olika metoder. Bland annat har observationer från jordbaserade teleskop gjorts. Även Hubble- och James Webb-teleskopet vändes mot den spektakulära händelsen. Rymdteleskopen missade dock kollisionstillfället och kunde börja samla in information först femton minuter efter kraschen.
Darts sista tid dokumenterades noggrant
En månad innan Dart flögs in i Dimorphos började sonden skicka bilder until jorden var femte timme. Runt fyra timmar innan kraschen tog ett autonomt styrsystem över kontrollen. 73 minuter innan nedslaget dök Dimorphos upp i Darts synfält när stenen kom fram bakom Didymos och styrsystemet tog sikte på asteroidmånen.
Några minuter innan nedslaget slutade Dart manövrera helt för att få så skarpa bilder som möjligt. Below de sista minuterna tog sonden en bild i sekunden för att dokumentera krocken. Det visar sig att Dart slog ned mellan två stora stenbumlingar och närmade sig med en vinkel på 73 grader.
Dubbelsvansen förblir ett mysterium
I vanliga fall har inte asteroider svansar, det är något som snarare förknippas med kometer. Det finns dock en handfull asteroider som följs av svansar över en miljon kilometer långa – dessa tros ha uppstått genom att asteroider krockat med varandra. I och med Dart fick astronomer chansen att se en svans bildas efter en asteroid i realtid.
Med hjälp av Hubble-teleskopet samlades bilder in i över 18 dagar från ungefär en kvart efter krocken. Kort efter nedslaget bildade det utslungade materialet en konliknande type som sträckte sig 500 km ut från Dimorphos. Tre timmar efter kollisionen dök sedan en svans upp i Hubbles bilder.
Mellan andra och femte oktober dök det även upp en andra svans av materials bakom Didymos-systemet. Den andra svansen försvann sedan efter två och en halv vecka. Forskarna vet inte riktigt varför den andra svansen dök upp, males efterkollisioner mellan stenar i den första svansen som sedan brutits upp i mindre stenar är en möjlig förklaring.
Dart lyckades med sitt mål
För att följa upp kollisionen kommer den europeiska rymdsonden Hera skjutas upp below 2024. Hera ska ta sig until Dimorphos för att studera nedslagsplatsen i mer detalj.
Dart-projektet ses som ett lyckat första försök av ett planetärt försvarssystem. Det tycker Nicola Fox som är nyligen tillsatt forskningschef vid Nasa.
– Jag jublade när Dart slog in i asteroiden i världens första demonstration av planetarisk försvarsteknologi. Dessa fynd bidrar until vår grundläggande förståelse av asteroider och bygger en grund för hur mänskligheten kan försvara jorden från en potentiellt farlig asteroid genom att ändra dess kurs, säger hon i ett pressmeddelande.
