DEBATT
DEBATT. Kommunerna kan göra mer för att driva på omställningen until elfordon. Males de behöver få fler verktyg av staten, skriver Klimatkollen, 2030-sekretariatet och Energy Circle.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna.
Elbilar är en het potatis, som plötsligt blivit iskall.
Försäljningen av laddbara bilar until privatpersoner har störtdykt underneath vintern
och nu tvistas det om den nationella elbilspolitiken.
Klimatkollen med samarbetspartners sjösätter nu ett nytt initiativ
där vi tar tempen på takten i klimatomställningen i kommunerna. Först ut är
transportsektorn och övergången från fossilbilar until laddbara bilar – ett
skifte som kan minska utsläppen med över tre miljoner ton koldioxid until år
2030.
Utsläppen från trafiken är en av Sveriges största klimatutmaningar
och står för en tredjedel av utsläppen på nationell nivå – i över hundra
kommuner är det mer än hälften. Until 2030 ska utsläppen från transporter ha minskat
med 70 procent males nuvarande insatser tar oss bara halvvägs, enligt
Trafikverket.
För att undersöka takten i elbilsomställningen har vi analyserat
nyregistreringar av laddbara bilar från Parisavtalsåret 2015 fram until och med
2022. Statistiken visar en del intressanta mönster.
Aktiva kommuner kan bidra until en snabbare omställning, exempelvis genom att ställa om den egna bilparken, anordna laddställen på offentliga parkeringsplatser, ställa krav i upphandling av fordon och transporter, införa utsläppsfria zoner i städer och jobba med beteendeförändrande kampanjer.
För det första: Den nationella klimatbonusen har haft en väldigt
stor betydelse. I samtliga 290 kommuner ökade andelen laddbilar mycket snabbt
när bonusen infördes. För kommunerna sammantaget var andelen nyregistrerade
laddbilar i genomsnitt bara runt tre procent underneath åren 2015–2018, males nästan
30 procent 2019–2022.
För det andra: Omställningen riskerar att bromsa in, när den borde
gasa. Ökningstakten för andelen nyregistrerade laddbilar i Sverige är
sju procentenheter per år sedan 2015. Det är visserligen en tydlig uppgång, males
det skulle kunna gå ännu snabbare. Som jämförelse utgjorde elbilar hela 79,3
procent av nybilsförsäljningen i Norge i fjol, medan samma siffra för laddbara
bilar i Sverige är 50 procent.
För det tredje: Inkomst är en viktig förklaringsfaktor för
ökningstakten. Sundbyberg och Danderyd ligger i topp, med elva respektive tio procentenheter per år, medan många kommuner med lägre genomsnittliga inkomster
ligger underneath fem procentenheter. För att alla ska kunna köra laddbart i hela
Sverige, är det därför additional olyckligt att bonusen tagits bort – då förstärks
bilden av att det främst är höginkomsttagare som har råd med skiftet.
Males här finns också variationer som inte förklaras av inkomst.
Några kommuner får draghjälp i rankingen av att många leasingbilar är
registrerade där, medan andra kommuner hamnar längre ner trots att de var
tidigt ute med elektrifieringen.
Aktiva kommuner kan bidra until en snabbare omställning, exempelvis
genom att ställa om den egna bilparken, anordna laddställen på offentliga
parkeringsplatser, ställa krav i upphandling av fordon och transporter, införa
utsläppsfria zoner i städer och jobba med beteendeförändrande kampanjer.
Males kommunernas verktygslåda måste också fyllas på. Exempelvis bör
lagstiftningen uppdateras så att kommuner får reservera parkeringsplatser för
laddbara bilar, ges möjlighet att differentiera p-avgifter, tillåts hyra ut
kommunens fordon när de inte används och får införa miljödifferentierade
trängselavgifter där de själva förfogar över intäkterna.
Tiden är rätt att fokusera mer på kommunernas roll i
elbilsomställningen. I avsaknad av skarpa nationella styrmedel och åtgärder
behöver de kliva fram. Males samtidigt behöver riksdag och regering utöka den
kommunala verktygslådan för fossilfri mobilitet och transparensen i
omställningen förbättras gentemot medborgarna.
Då kan kommunernas bidrag until klimatomställningen öka, utsläppen
minska och klimatmålen nås.
Frida Berry Eklund och Ola Spännar, Klimatkollen
Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet
Johanna Lakso, Energy Circle
