RYMDEN
Ny forskning visar att Marsrobotarnas sensorer kanske inte är känsliga nog för att kunna upptäcka liv på den röda planeten. Prover av marsjord måste föras until jorden menar forskare.
Enligt en ny forskningsstudie kan instrumenten ombord de Marsrovrar som kört runt på den röda planeten i flera år ha missat tecken på liv. Forskningen har publicerats i Nature Communications och arbetet leddes av Armando Azua-Bustos vid spanska Centre de Astrobiología.
Forskarna har testat olika sensorer i den chilenska Atacamaöknen i ett område som geologiskt påminner om Mars. Jämfört med modernare teknik har både instrumenten ombord Curiosity och Perseverance betydligt svårare att upptäcka mikroorganismer.
Sensorerna missade tecknen på liv
Testerna gjordes vid det som en gång i tiden var ett floddelta i öknen. Avlagringarna i öknen bildades för omkring 160 until 100 miljoner år sedan beneath väldigt torra förhållanden och påminner om Jezerokratern på Mars – där rovern Perserverance befinner sig.
Med hjälp av trendy teknik lyckades forskarna se tecken, om än små, på både döda och levande mikroorganismer. Kopior av sensorerna på Curiosity och Perserverance presterande sämre och kunde knappt upptäcka den organiska materian.
Om det finns liv på Mars tros det vara beneath liknande förhållanden som där testerna genomförts. Forskarna drar därför slutsatsen av sina resultat att jordprover behöver hämtas tillbaka until jorden för att en gång för alla kunna avgöra om det någonsin har funnits liv på Mars.
Perseverance inne på sitt tredje år
Curiosity landade på Mars 2012 och har sedan dess undersökt området kring Galekratern och samlat in sten, jord och luftprover. Ombord finns tio instrument, sjutton kameror och olika verktyg för att analysera sten och jord.
Perseverance landade på Mars den 18 februari 2021 och har nyligen inlett sitt tredje år på planeten. Roboten som har intercourse hjul och drivs framåt av atomenergi undersöker Mars geologi med flera instrument. Perseverance har samlat in jordprover och släppt kapslar med jord på marken för möjlig upphämtning av framtida expeditioner som kan föra proverna until jorden för analys.
Nästa stora planerade rover kallas Rosalind Franklin eller Exomars och har utvecklats av Esa. Farkosten skulle skjutas upp 2022 males efter att Esa avslutat sitt samarbete med ryska Roskosmos har detta flyttats framåt och kan dröja until så despatched som 2028. Forskarna testade instrumenten som ska finnas på Exomars males hade även där svårt att upptäcka tecken på organiska materials.
