Sverige var 1972 först i världen med att tillåta transpersoner att byta juridiskt kön och genomgå underlivskirurgi. När en europeisk transrättsorganisation i höstas kartlade könsbekräftande vård i EU kom emellertid Sverige näst sist.
Även om man kan ifrågasätta den exakta rangordningen har den här vården i Sverige stora downside. Inte minst gäller det väntetiderna, som är flera år för att alla få påbörjad utredning. Sedan måste man vänta ännu längre innan möjlig kirurgi. Beneath väntan lider många av grav psykisk ohälsa. Transpersoner är också kraftigt överrepresenterade för självmordstankar och självmordsförsök.
Transpersoner har blivit huvudmåltavla i radikalhögerns kulturkrig och i USA lagstiftas för att tvinga tillbaka dem i garderoben
I december 2020 beslutade Socialstyrelsen att vård för könsdysfori – när ens könsidentitet inte stämmer med det kön man tilldelades vid födseln – skulle räknas som nationell högspecialiserad vård och bara bedrivas på tre kliniker. Ett beslut om vilka kliniker det handlar om att väntas dock inte förrän i nästa vecka, mer än två år senare. Beneath tiden har regionerna av naturliga skäl inte satsat på området, och köerna har växt.
Samtidigt kritiseras den här vården återkommande i medierna för att tvärtom göra för mycket för sin utsatta patientgrupp. En vanlig fråga gäller dem som ångrar att de genomgått behandling.
För det finns ångrare. Sv ny studie som undersökt långvarig ånger efter könsbekräftande kirurgi vid Oregon Well being and Science College konstaterade att av 1 989 patienter ville 6 personer opereras tillbaka until det könsuttryck de hade tidigare eller byta tillbaka juridiskt kön. Det är 0,3 procent, vilket är i nivå med tidigare europeiska studier. Som jämförelse ångrar omkring 3 procent sig efter en knäoperation, alltså tio gånger så många.
Transpersoner har blivit huvudmåltavla i radikalhögerns kulturkrig och i USA lagstiftas för att tvinga tillbaka dem i garderoben. I Sverige har vi hittills mest undanhållit dem livsnödvändig vård.
