Flera brister i systemet att prioritera el

Tanken med Styrel är att prioriteringarna redan ska vara gjorda när elbristen väl blir ett faktum. Kommuner, regioner och centrala myndigheter deltar i Styrel-arbetet och ska gemensamt lägga quick planen.

Males i en ny SNS-rapport pekar två forskare från Mittuniversitetet på att systemet har flera svagheter. Bland annat är arbetet sårbart hos kommunerna.

– De som var med och gjorde översynen jobbar i många fall inte kvar och dokumentationen är ofta begränsad. Vi ser en uppenbar brist på kunskap och kontinuitet, säger Christine Große, en av de två forskarna som har genomfört studien.

Olika rankning i olika regioner

Styrel är den allra sista åtgärden att ta until om elen inte räcker. Då bortkopplas abonnenter från elsystemet med tvång. Det görs på begäran av stamnätsägaren Svenska kraftnät för att undvika omfattande strömavbrott.

I förordningen om Styrel finns olika prioriteringsklasser för verksamheten. Elanvändare som har stor betydelse för liv och hälsa och samhällets funktionalitet ska prioriteras först. Bostäder och vanliga hushåll hamnar längst ned på listan.

Males i praktiken är det inte så lätt att prioritera mellan olika verksamheter, enligt forskarna. Det har lett until att olika verksamheter rankas på olika sätt i olika regioner.

Stor threat för fel

Det är kommunerna som ska identifiera vilka verksamheter inom simply deras geografiska område som ska prioriteras i en bristsituation. Kommunerna ska ta fram en lista på rangordnade elledningar som sedan skickas until länsstyrelsen. Hos länsstyrelsen ska allt sammanställas för länet och eventuella konflikter mellan ledningar som korsar kommun- och regiongränser ska lösas.

Det är också länsstyrelserna som slutligen ska bestämma rankningen för elledningarna och skicka informationen until Svenska kraftnät och elnätbolagen.

Enligt de två forskarna från Mittuniversitetet finns det stor threat för fel i informationsöverföringen, framför allt mellan kommuner och länsstyrelser. Listorna innehåller nämligen bara data om vilken rangordning den enskilda elledningen har. Vilka verksamheter som finns längs ledningen framgår inte. Det betyder att ett eventuellt misstag som har gjorts i kommunen inte kan upptäckas i handlingarna av anställda på länsstyrelsen.

”Hur ska vi göra”

Studien bygger på 66 intervjuer med anställda på kommuner, länsstyrelser och elnätbolag och genomfördes 2015–2018. Rapporten presenterades den 25 januari på ett seminarium i Stockholm.

Där deltog bland andra Jonna Ahlberg i Höganäs kommun som lyfte problemet med att identifiera vilka privata aktörer som finns inom kommunen och svårigheten att prioritera mellan dem.

– Hur ska vi göra för att inte skapa osund konkurrens? Måste vi prioritera alla livsmedelsbutiker, until exempel, sa hon.

Ett annat downside som forskarna pekar på är att Styrel inte hänger med när elsystemet utvecklas. Elledningar kan byta namn, förnyas eller dras om. Detta försvårar för kommunerna att ta sitt ansvar vid en kris, skriver forskarna i rapporten. ”Kommunen kan inte vara säker på vare sig att den elledning som en gång prioriterades behållit prioriteringen genom hela planeringssystemet eller att den fortsatt förser det aktuella objektet med el.”

Risken har ökat

Planeringssystemet Styrel utvecklades mellan 2004 och 2011 och har aldrig testats i praktiken. Manuell frånkoppling har aldrig gjorts på grund av elbrist i Sverige tidigare. Males nu har risken ökat. Svenska kraftnät har uppgraderat sin bedömning från låg until reell threat below vintern 2022/2023.

Prioriteringar inom Styrel ska göras var fjärde år och har hittills gjorts två gånger, 2010­–2011 samt 2014–2015. En tredje omgång skulle ha gjorts 2019–2021 males sköts upp until 2023, främst på grund av coronapandemin.

– Därför bygger Styrel fortfarande på prioriteringar från 2014 och 2015, säger Christine Große.