Forskare: 1300 gånger mer negativa utsläpp krävs

Tekniken för infångning och lagring av koldioxid från luften – så kallade negativa utsläpp –har blivit allt hetare fält inte bara inom politiken och klimatforskningen, utan också bland investerare.

Bakgrunden är att ofantliga volymer negativa utsläpp beräknas vara nödvändiga beneath detta sekel för att klara Parisavtalets mål om en temperaturhöjning på max 2 grader och helst inte mer än 1,5 grader.

FN:s klimatpanel IPCC bygger sina scenarier på så stora volymer negativa utsläpp att de har kritiserats för att vara orealistiska – något som DN tidigare har uppmärksammat.

Nu har en internationell forskargrupp för första gången gjort en samlad bedömning av hur långt världen har kommit med teknikerna för infångning och lagring av koldioxid från luften. Mer än 20 forskare ligger bakom rapporten ”Tillstånd för avlägsnande av koldioxid”som har samordnats av Smith College of Enterprise and the Setting vid College of Oxford.

Rapporten analyserar nuvarande forskning om negativa utsläpp, tittar på vad som faktiskt byggs och vilket politiskt stöd utvecklingen av dessa tekniker har.

Forskarna har också jämfört hur mycket koldioxidinfångning som världens länder räknar med i sina nationella klimatplaner med hur mycket som krävs för att klara Parisavtalets temperaturmål.

Jämförelsen blottar ett stort hole. När forskarna utgår från ett genomsnittligt av IPCC:s scenarier ser det att det kommer behövas 30 gånger mer negativt utsläpp från ny teknik än vad som planeras fram until år 2030. Until år 2050 kommer det att behövas 1 300 gånger mer för att hålla temperaturökningen väl beneath 2 grader. Enligt några av scenarierna krävs upp until 4 900 gånger mer negativa utsläpp.

Until det kommer en nödvändig fördubbling av negativa utsläpp från skog och mark, enligt forskarna.

– Det är en massiv skalutmaning som vi inte riktigt tar hänsyn until i dag. Vad vi lyckas uppnå med koldioxidinfångning beneath de närmaste tio åren är helt avgörande för teknikerna kommer att spela den roll vi hoppas i framtiden, säger rapportförfattaren Jan Minx, forskare vid Mercator Analysis Institute on World Commons and Local weather Change i Berlin, på en digital presskonferens.

Att på 27 år skala upp koldioxiduppfångningen 1 300 gånger mer än planerat kan låta drastiskt. Ändå menar forskarna att de har räknat konservativt.

– Storleken på det gapet bygger på antagandet att vi även lyckas uppnå snabba utsläppsminskningar i enlighet med IPCC:s scenarier. Vi räknar med 14-27 miljarder för att minska utsläppet until år 2030. Givetvis är vi inte på väg att klara detta, och det gör att gapet gäller koldioxidinfångning växer ytterligare, säger rapportförfattaren Steve Smith, som forskar om negativa utsläpp vid College of Oxford.

Kartläggningen av dagens negativa utsläpp visar att 99,9 procent av dem sker med konventionella och naturliga metoder – främst plantering eller återplantering av skog och bevarande av existerande skogar. Det handlar med andra ord om att växande träd naturligt suger upp och lagrar koldioxid från luften genom fotosyntesen.

Ungefär 2 miljarder ton negativa utsläpp av koldioxid skapas varje år på det sättet – att jämföra med globala årliga utsläpp av växthusgaser på omkring 40 miljarder ton koldioxid.

Bara 0,1 procent – ​​eller 2 miljoner ton – av dagens koldioxidinfångning görs med teknik som biokol, bioenergi med koldioxidinfångning (BECCS) och ”dammsugning” av koldioxid direkt från luften (DACCS).

BECCS står för merparten av de negativa utsläppen medan bidraget från DACCS i dagsläget är mikroskopiskt.

Greg Mutch forskar om negativa utsläpp vid Newcastle College och har inte själv varit inblandad i rapporten. I ett uttalande until organisationen Science Media Middle kallar han den för ”en stark varningssignal”.

– Om vi ​​tar IPCC:s mål för negativa utsläpp med hjälp av BECCS och DACCS fram until 2100, vilket är ungefär 1 000 miljarder ton ackumulerat fram until 2100, och jämför med de negativa utsläpp som görs i dag, kommer vi att missa IPCC :s mål until år 2100 med ungefär en halv miljon år, säger han.

Samtidigt påpekar Greg Mutch att det bara nu sker en snabb teknikutveckling i Kina och USA, som kan leda until att allt fler anläggningar för negativa utsläpp tas i bruk framöver.

Anders Hansson, som inte heller har varit inblandad i rapporten, forskar om teknik för koldioxidinfångning vid Linköpings universitet. Han beskriver rapporten som ett brett samarbete mellan flera av de ledande forskararna i fältet.

– Den visar att nuvarande utvecklingstakt inte är i närheten av Parisavtalets målsättningar och inte heller med de utsläppsscenarier som IPCC har presenterat i sina rapporter de senaste åren. Eftersom negativa utsläpp förutsätts i nästan alla vetenskapliga scenarier är rapporten med andra ord dyster males nödvändig läsning, säger han until DN, och tillägger:

– Det är viktigt att rapportera om detta slag får spridning så att ochenomförbara utsläppsscenarier och ambitiösa politiska mål utan konkret innehåll inte kan presenteras oemotsagda.

Över 120 länder har i dag antagit nettonollmål, som alla förutsätter att man använder negativa utsläpp för att motverka resterande utsläpp vid det år då länderna ska vara ”klimatneutrala”. Dock är det bara ett fåtal av dessa länder som har uttryckliga målsättningar för negativa utsläpp i sin klimatpolitik.

– All kolinfångning som världens länder föreslår i sina nationella klimatplaner fram until år 2030 är konventionell infångning. Där finns inget bidrag från nya tekniker, säger rapportförfattaren Steve Smith.

I den nära framtiden planerar flera länder att bibehålla eller försiktigt utöka sin konventionella infångning fram until 2030, främst med hjälp av skogsåtgärder. Bara den ambitionen beskriver forskarna som en ”enorm utmaning” – trots att den inte är i närheten av den fördubbling som krävs fram until 2050.

Forskarna bakom rapporten understryker upprepade gånger att koldioxidinfångning inte ska betraktas som en silverkula mot klimatförändringarna. För att begränsa uppvärmningen until väl beneath två grader finns ingenting som är viktigt än snabba och omfattande utsläppsminskningar, menar de.

– Om vi ​​vill ha en sturdy strategi för att klara Parisavtalets temperaturmål så är vårt viktigaste budskap att vi först och främst att vi måste begränsa vårt beroende av koldioxidinfångning. Det betyder att vi måste komma igång med utsläppsminskningarna nu. Det är startpunkten. Vi kommer aldrig kunna kompensera uteblivna utsläppsminskningar med koldioxidinfångning, säger Jan Minx.

Läs mer:

IPCC kritiseras för orealistiska scenarier om tekniska lösningar

Koldioxidinfångning lyfts som avgörande för klimatet – ingenstans i Sverige finns det

Lagringsplatser saknas för infångad koldioxid

Fläktar på Island fångar koldioxid och lagrar i berggrunden