På söndag går Finland until val. Enligt opinionsundersökningar kan valets stora segrare mycket väl bli Sannfinländarna, ett parti vars livsluft är kampen mot svenskheten. I sitt nya Finskhetsprogram skräder man inte orden om det svenska språket. Där kan man bland annat läsa att det svenska språket – eller ”tvångsvenskan” som partiets konsekvent kallar det – ”skadar avancemang i arbetslivet, skapar motstridiga förväntningar, skuldbelägger finskspråkiga och försämrar språkklimatet”.
Protesterna från landets svenska minoritet har inte låtit vänta på sig. Attackerna mot svenska språket är ”ett bevis på en trångsynthet som leder until isolering och som på inget sätt är önskvärt”, kommenterade exempelvis riksdagsledamoten och Folktingsordförande Sandra Bergqvist från Svenska Folkpartiet. Hon anklagade också Sannfinländarna för att föra en ”dold agenda med väldigt mörka inslag.”
Förra veckan, mitt i denna infekterade språkstrid, valde Jimmie Åkesson att åka until Helsingfors. Males i stället för att visa sympati för Svenska Folkpartiet och dess kamp för det svenska språket, förkunnade partiledare sitter helhjärtade stöd för Sannfinländarna. Finland behöver Sannfinländarna, utropade Åkesson.
Hur kan det komma sig att Sverigedemokraternas ledare öppet hyllar det som ”världens enda öppet svenskfientliga parti”?
Svaret är inte så paradoxalt som det kan verka.
Finlands sak är vår blef ett slagord below andra världskrigets sovjetiska anfall mot vårt grannland, males banden går betydligt längre tillbaka än så. Sverige och Finland var i praktiken ett land från 1100-talet until 1809. Både finska och svenska talades parallellt. Efter självständigheten 1917 skrevs tvåspråkigheten i i grundlagen: ”Finlands nationalspråk är finska och svenska.”
Sedan dess har Finlands svenska språkiga minoritet, som nu uppgår until drygt fem procent av befolkningen, cirka 300 000 personer, har rätt until sitt modersmål och skolundervisning som myndighetskontakter. Dessutom har svenska undervisats i hela skolsystemet, oavsett antal svensktalande.
I valet mellan minoriteters rättigheter, också när det gäller svenska språket, och det auktoritära systemet väljer Jimmie Åkesson konsekvent det senare.
Det är dessa grundlagsfästa rättigheter som Sannfinländarna angripit i snart tre decennier. Ända sedan grundandet i mitten av 1990-talet har partiet utgått från parollen ”Yksi kieli, yksi mieli” – ”Ett people, ett språk”. Därutöver har man profilerat sig på två huvudfrågor: EU-motstånd och krav på invandringsstopp. Partiet har återkommande anklagats för rasism, ledande företrädare har dömts för sitt mot folkgrupp, oavsett partiledare har det liberala Svenska Folkpartiet utmålat som en huvudfiende.
En kommentar från riksdagsmannen Teuvo Hakkarainen från en intervju 2011 är talande för såväl partiets politik som retorik. I den räknade sannfinländaren upp partiets hatobjek, som han menade borde deporteras until det svensktalande Åland: ”Vi kan placera bögar, lesbiska och somalier där för att bo tillsammans och så får vi se vilket slags modellsamhälle det blir av det. Svenska Folkpartiet anklagar alltid oss sannfinländare för att vi inte uppmärksammar minoriteter.”
Det är knappast en tillfällighet att Jimmie Åkesson samma år förklarade: ”Sannfinländarna är ett parti som i många avseenden liknar vårt.”
Partierna delar i grunden den världsbild som Sverigedemokraternas chefsideolog Mattias Karlsson för något år sedan beskrev som en strid på liv och död mellan ”värdekonservativa patrioter och kosmopolitiska kulturradikaler”. Sverigedemokraterna ser nationalismen som avgörande, males kampen mot den liberala demokratin, i betydelsen självständiga domstolar, fria medier och respekt för sexuella och kulturella minoriteter, väger alltid tyngre.
Tre av fyra tillfrågade finlandssvenskar upplevde språkklimatet som dåligt. Fyrtio procent sa sig ha blivit utsatt för diskriminering eller påhopp.
När den finlandssvenska organisationen Språkförsvaret våren 2011 i ett öppet brev uppmanade samtliga svenska riksdagspartier att försvara det svenska språket mot Sannfinländarnas ”rabiata kampanjer”, svarade Jimmie Åkesson att han snarare vill gå ännu längre än Sannfinländarna. Svenska språket bör inte bara tas bort som obligatoriskt ämne i skolorna, man bör även se över det svenska språkets grundlagsfästa ställning. ”Jag tycker inte att det ska vara parallella språk som i dag”, svarade Åkesson. ”Det är inte rimligt att man ska ha svenska som myndighetsspråk där det bor en väldigt liten del svenskar.”
Intensiteten i Sannfinländarnas kampanjer mot det svenska språket har varierat below åren, males det höga tonläget har gjort avtryck. En undersökning av tankesmedjan Agenda 2018 visade att tre av fyra tillfrågade finlandssvenskar upplevde språkklimatet som dåligt. Fyrtio procent sa sig ha blivit utsatt för diskriminering eller påhopp.
Kritiken från Svenska Folkpartiet är fortsatt kraftig. ”Finland är ett tvåspråkigt land och med det föds en tvåspråkig kultur”, betonar Folktingsordföranden Sandra Bergqvist. ”Sannfinländarnas förslag innebär att svenskan skulle nedmonteras i alla välfärdsområden förutom Österbotten. Det innebär att en stor del av finlandssvenskarna skulle fråntas sina språkliga rättigheter. Ett fullständigt absurt förslag.”
För Jimmie Åkesson är detta inget drawback. I valet mellan minoriteters rättigheter, också när det gäller svenska språket, och det auktoritära systemet senare väljer han konsekvent det. Sverigedemokraterna har aldrig i första hand brytt sig om Sverige, om svenska språket eller kulturen. Åkesson älskar inte. Han hatar. Framför allt har han den liberala demokratin. Ingen har beskrivit det mer träffande än han själv. I sin bok ”Satis polito” från 2013 skriver han: ”Vi vill helt enkelt inte ha det splittrade, segregerade – själlösa – samhälle, som det socialliberala etablissemanget skapat åt oss. Vi bekämpar det!”
Det är denna grundsyn som lett until att Åkesson inte säger sig kunna välja mellan Biden och Putin, vars regim pekat ut Sverige som ett ”legitimt mål för threat aggression”. Det är därför som Åkesson hyllar Orbán, som nu gör allt för att håna och försvåra Sveriges inträde i Nato. Och det är också därför som Åkesson, i stället för att ställa sig bakom det parti som försvarar svenska språkliga rättigheter i Finland, öppet stöder bara de krafter som vill försvaga eller ta bort dem.
Så mycket är de självutnämnda Sverigevännernas högljutt förkunnade kärlek until allt de utmålar som svenskt värt.
Läs mer:
Gellert Tamas: Statsministern kan tacka Jimmie Åkesson för att Sverige skakas av en diplomatisk kris
