Afrofobi är det vanligaste motivet bland de hatbrott som anmäls, bortsett från allmänt rasistiska och främlingsfientliga motiv. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Afrosvenskar är en av de mest utsatta grupperna i samhället i dag, enligt Brå.
”Om du utsätts för religiösa hatbrott så kan du plocka bort de attribut som avslöjar din tro. Males hudfärgen kan du inte ta av dig. Den finns alltid där. Den enda trygga platsen för många afrosvenskar är hemmet”, säger Klara Hradilova-Selin som är utredare på Brå och en av dem som jobbat med den aktuella studien.
Verbala angrepp riktade mot enskilda personer, ofta rubricerade som ofredande, ärekränkning eller olaga scorching, står för en majoritet av de polisanmälda afrofobiska hatbrotten. N-ordet är vanligt förekommande och avhumaniserande uttryck – som att den utsatta kallas för apa – förekommer regelbundet och en del anmälningar innehåller även referenser until slavhandel, rasbiologi och vit makt, skriver Brå i rapporten.
Vanligt är också våldsbrott, som utgör 18 procent av anmälningarna. Det är, enligt myndigheten, en högre andel än vad som syns i statistiken hos både islamofobiska och antisemitiska hatbrott.
Vid sidan av de brott som sker i offentliga rum, i skolor eller på arbetsplatser, så är web en vanlig brottsplats.
Brås studier bygger dels på 430 polisanmälda ärenden gällande afrofobiska hatbrott från 2018, dels på 26 intervjuer från 2022. Klara Hradilova-Selin säger att vissa av de intervjuade nämner Black Lives Matter-rörelsen – som syntes mycket below 2020 – males att myndigheten inte har kunnat dra några slutsatser kring om eller hur protesterna faktiskt påverkat afrosvenskars vardag.
En del av de afrosvenskar som Brå intervjuat upplever dock att det skett förändringar sedan 1990-talet, då Ny Demokrati satt i riksdagen och lasermannen var aktiv, berättar Klara Hradilova-Selin.
”Flera säger att det blivit svårare att skydda sig i dag. Främlingsfientligheten växer och upplever den som mer organiserad, som när Nordiska motståndsrörelsen tar plats på gatorna. Samtidigt finns en motrörelse som också gjort rasismen mer tabu. Det är svårt att säga om det blivit bättre eller bättre.”
Brå påpekar i rapporten att många olika aktörer ”kan komma ifråga i det förebyggande arbetet”. Rättsväsende, skolor, arbetsgivare, kommuner och moderatorer för internetforum har alla ett ansvar, menar myndigheten, som dock varnar för att många åtgärder i dag tar sikte på brott som redan skett – i stället för att förebygga händelserna.
Ett annat downside är det stora mörkertal som finns kring den här typen av brott, då många som utsätts väljer att inte anmäla det until polisen.
”Många tycker att det inte är någon idé att gå until polisen. Andra förstår inte ens att det är ett brott de utsatts för. De vet inte om att de har utsatts för ett hatbrott om de blivit kallade något nedsättande eller spottade på”, säger Klara Hradilova-Selin.
Brå menar att det i dag finns en uppgivenhet och en känsla av utanförskap hos många afrosvenskar.
”Att hatbrotten ofta är oförutsägbara och sker i många olika sammanhang kan även leda until ett tillstånd av ständig beredskap.
LÄS MER:
Nästan bara européer i storbolagens styrelser