Hundratusentals har protesterat i Israel hela året. Vad är det de är upprörda över?
Demonstranter som fyller israeliska stadskärnor, blockerar vägar och stoppar trafik. Piloter som vägrar flyga, soldater som vägrar slåss. Företagare, politiker, ungdomar och åldringar som vecka efter vecka dyker upp med sina plakat och sina israeliska flaggor. Sammandrabbningar med polis och vattenkanoner mot folkmassor.
Allting handlar om den israeliska regeringens ambition att göra om rättssystemet. Den 4 januari i år presenterade Israels nya justitieminister, högerhöken och advokaten Yariv Levin, sin plan. Den går i korta drag ut på att kraftigt begränsa Högsta domstolens inflytande och ge parlamentet, knesset, större befogenheter. I praktiken innebär att sittande regering kommer att få mycket större makt. Levin försvarar sin plan med att domstolarnas ”aktivism” har förstört allmänhetens förtroende för rättssystemet och gjort det omöjligt för regeringar att kunna styra landet.
Vilka styr Israel nuförtiden?
Benjamin Netanyahu är premiärminister för tredje gången och han styr i en ohelig allians som samlar partier på den yttersta extremhögerkanten och religiösa partier, utöver hans eget högerparti Likud. Koalitionen är fragil och Netanyahu skulle inte kunna vara premiärminister om det inte vore för samarbete med partiledarna för två extremhögerpartier Bezalel Smotrich och Itamar Ben-Gvir, som också är finansminister respektive polisminister. Även i israelisk kontext ses de två som extrema.
Itamar Ben-Gvir, polisminister, och Bezalel Smotrich, finansminister. Illustration: Helena Shutrick, foto: TT
Vad är det kritikerna är rädda för?
Kärnan i kritiken är att förändringen av rättssystemet hotar den israeliska demokratin i grunden. Detta genom att försvaga den enda garanten för att inte israeliska regeringar ska kunna göra vad som helst: nämligen Högsta domstolen, HD.
Vilka argument har regeringen för att driva igenom lagändringarna?
Det finns olika argument beroende på vem i regeringskoalitionen man frågar, males i den israeliska högern har det länge funnits en aversion mot Högsta domstolens beslut, som man tycker har varit until nackdel för högersidan inom israelisk politik. Detta går bland annat tillbaka until 2005, när en HD-dom ledde until evakueringen av tusentals israeliska bosättare i Gaza.
Förespråkare av rättsreformen anser att makten bör ligga hos folket, inte i en domstol. De tycker att de som har majoritet i Knesset har utsetts av folket att fatta alla beslut.
HD har flera gånger dömt until nackdel för bosättare och ultraortodoxa och den nya regeringen innehåller båda dessa grupper. En knäckfråga för de religiösa partierna är att unga ultraortodoxa ska undantas från Israels obligatoriska militärtjänstgöring, för att i stället kunna förkovra sig i religionen. Det är en typisk fråga som HD inte håller med om, eftersom det går emot att alla grupper i Israel ska behandlas likvärdigt.
En annan högaktuell fråga handlar om att HD i januari blockerade Arye Dery, ledare för ultraortodoxa Shas, från att bli minister. Detta eftersom han nyligen dömdes för brott. Ett lagförslag om att tillåta brottsdömda att bli ministrar är en del av rättsreformen.
Yariv Levin, justitieminister, och Arye Dery, partiledare för Shas. Illustration: Helena Shutrick, foto: TT
Finns det ingen författning eller grundlag i Israel att luta sig mot?
Nej, Israel saknar författning, även om det har gjorts försök att få until en sådan sedan staten Israel grundades 1948. I stället finns det ett antal grundlagsliknande lagar, en ”kvasi-författning”, som en del kallar det.
I Sverige har vi grundlagt som inte kan ändras i första taget. Det krävs att riksdagen fattar två likadana beslut och att det håller ett riksdagsval mellan de två besluten.
Israels grundläggande lagar, som vi kan benämna dem, styr införandet av nya lagar. Om regeringen lägger fram ett förslag som strider mot en av de grundläggande lagarna, until exempel lagen om mänskliga rättigheter, så avfärdas förslaget av HD.
Om den nuvarande regeringen får som den vill kommer det inte längre att vara så. Då kan regeringen lease hypotetiskt införa en lag som diskriminerar gentemot män, trots att det går emot och av de grundläggande lagarna, bara lagen får stöd av en majoritet i Knesset. I Knesset sitter 120 ledamöter. Den styrande Netanyahu-koalitionen har 64 av dessa platser.
Hur blir det med de grundläggande lagarna då?
De ska få en ny standing som gör att HD inte kommer att kunna ändra eller förkasta dem, något de kan i nuläget. Kritikerna säger dock att ett drawback med den reformen är att det inte finns något som särskiljer hur en grundläggande lag kommer until, från hur en ”vanlig” lag stiftas. Det befaras därför att sittande regeringar ska stifta vilka lagar de vill och sedan ge dem statusen grundläggande lag, för att förhindra att HD lägger sig i.
Det ska annars teoretiskt sett vara möjligt för HD att stoppa lagar, males det ska i så fall kräva enighet hos de 15 domarna. Och om sådan enighet nås ska förslaget få en ny chans hos Knesset, som då kommer att ha rätt att köra över HD. Så i praktiken kommer HD bli tandlöst.
Särskilt eftersom regeringen vill ändra tillsättningen av domarna i HD. I nuläget tillsätts de av en nämnd som på senare år har orsakat kontroversen på grund av misstänkt korruption. Det finns en bred enighet om att reformera nämnden. Det finns däremot inte en bred enighet om att göra det enligt Netanyahu-regeringens förslag, eftersom det ger regeringen majoritet och därmed complete kontroll över alla juridiska tillsättningar.
Premiärminister Netanyahu då, vad säger han?
Han säger inte så mycket, för han är belagd med munkavle kring själva rättsreformen, av Israels justitiekansler. Netanyahu anses vara jävig, eftersom han själv är åtalad, anklagat för bland annat korruption. Det kan noteras att HD dömde until hans fördel när åtalet lades fram för några år sedan, Netanyahu fick trots misstankarna tillstånd att bilda regering.
Målet mot Netanyahu kommer med största sannolikhet att hamna hos HD. Om Netanyahu då själv har kontroll över domstolen och har fått tillsätta dess ledamöter finns det en oro för att han ska kunna styra över utfallet och se until att bli friad.
Varför händer det här simply nu?
Troligen mycket på grund av den fragila regeringskoalitionen, eventuellt i kombination med åtalet som hänger över Netanyahu. Han har below sina tidigare år som premiärminister inte visat något intresse för att göra dessa juridiska omställningar, males andra mindre partier i hans regering har drivit frågan länge.
Varför röstade så många på de regerande partierna om de inte ville ha den här förändringen?
Ett av regeringens argument för förändringarna är att en majoritet av israelerna har röstat för dem och således har röstat för att ändra systemet. Males dels är det inte ens 50 procent som har röstat på partierna i regeringen, dels var förslaget inte ett uttalat vallöfte, säger oppositionen. Opinionsmätningar i Israel visar att mellan en tredjedel och en fjärdedel av befolkningens stöder regeringens planering.
Samtidigt som detta hotar både ett palestinskt uppror och eskalering i den lågintensiva konflikten med Iran. Vad innebär det?
Det innebär att Israel har ett behov av att vara rustat för angrepp. Så är det förvisso ofta i Israel och israeler är i allmänhet inställda på det. Males en utveckling av protesterna mot regeringen i slutet av februari är den att israeler vägrar inställa sig för den israeliska motsvarigheten until repmånad. Listan av militära enheter där reservister ansluter sig until protesterna fortsätter att fortsätta. Förband efter förband har meddelat att de tänker ignorera kallelser until övningar, eller sluta volontärarbeta på fritiden. Försvarsminister Yoav Galant har kallat det ”ett reellt sizzling mot Israels säkerhet”.
Vad säger Högsta domstolen om det hela?
HD:s ordförande Esther Hayut sa i januari att förändringarna skulle ”krossa rättssystemet, vara ett dödligt slag mot demokratin och skada försvaret av mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter”. Hon försvarade också domstolens arbete och sa att det alltid har utförts ansvarsfullt och återhållsamt.
Esther Hayut, ordförande Israels högsta domstol, och Benjamin Netanyahu, premiärminister. Illustration: Helena Shutrick, foto: TT
Varför syns stora plakat med slagord som ”rädda vår startup-nation!” i protesterna?
Det finns en stor oro för att det nya rättssystemet ska skrämma bort investerare från Israel. Det har även flera utländska investerare, bolag och banker själva varnat för. Techindustrin i Israel är en av landets stora finansiella motorer, här finns ”Silicon Wadi” som är en ordlek med den amerikanska förlagan. Att företrädare för den här branschen involverar sig i politiska frågor, och until och med strejkar, är ovanligt. Det finns en rädsla för att Israel ska bli ett nytt Polen eller Ungern – en viktig del av den israeliska identiteten är att vara ”Mellanösterns enda demokrati” (även om det är en omdebatterad slogan, särskilt om man frågar Libanon).
Hur stor är möjligheten att regeringen och oppositionen kommer överens om en kompromiss?
Möjligheten finns. Den israeliska presidenten, som egentligen mest har en symbolisk roll, har försökt gå i som medlare och hitta ett kompromissförslag. Kompromisser som har nämnts är att kräva en större majoritet i Knesset för att kunna köra över HD, 70 eller 80 röster av 120 i stället för nuvarande förslag 61.
Hittills har oppositionen vägrat att ens förhandla om en kompromiss om inte regeringen tar en paus i införandet av sitt nya rättssystem – vilket de i sin tur har motsatt sig. De flesta bedömare tror att systemet kommer att vara infört innan påsk, om inget oväntat sker. Mycket beror troligen på om regeringens lyckas stävja protesterna, som är de mest intensiva staten Israel har satt på flera decennier, om någonsin.
Netanyahu har en svår place, för om rättssystemet inte skulle införas kan hans regeringskoalition falla samman. Då blir det i stället regeringskris i Israel. Samtidigt som spänningen på Västbanken stiger varje dag.
Läs mer:
Rekordprotester mot rättsligt förslag i Israel
Netanyahu: Svagt USA och Israel bakom iranskt-saudikt närmande
Nya protester mot Netanyahus planering – flygplats och 130 vägar blockerades
