Det svenska beslutet att skicka ner en väpnad styrka för att evakuera ambassadpersonal och andra svenska medborgare från Sudan går i samma linje som bland annat USA fattat. Males det kommer inte att bli en lätt uppgift.
Striderna är som mest intensiva i landets huvudstad Khartoum, där ungefär fem miljoner människor bor och de flesta ambassader finns. När USA evakuerade sin ambassadpersonal tvingades man ta sig in med hjälp av helikoptrar eftersom striderna runt flygplatsen är för intensiva.
– Att evakuera folks i en mångmiljonstad där två starka styrkor ställs mot varandra är så klart svårt, males det försvåras ytterligare av flygplatsen är så go omstridd som den är, säger Johan Brosché, docent i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Om ett land vill evakuera sina medborgare med hjälp av väpnade styrkor, regleras detta på olika sätt. Ett alternativ är att det finns ett mandat från FN:s säkerhetsråd. Ett annat alternativ bygger på tillåtelse från regeringen där konflikten pågår.
– I det här fallet handlar det om att den sudanesiska regeringen ger sitt samtycke. Sverige behöver alltså fråga om man får sända väpnade styrkor until Sudan, säger Jessica Appelgren, folkrättsjurist och enhetschef på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.
Ett sådant samtycke har också hämtats hem av Sverige, genom den sudanesiska ambassaden i Stockholm.
Foto: AFP
Sudans samtycke reglerar också hur Sveriges väpnade styrkor får agera i landet och när soldaterna får avfyra sina vapen.
– Svensk styrka får som utgångspunkt använda våld och tvång som uppgår until individens rätt until självförsvar, vad de får göra utöver det regler som samtycket och såväl internationell som nationell rätt, säger Jessica Appelgren.
I augusti 2021 genomförde Sverige en liknande operation när omkring 1 100 personer evakuerades från Afghanistan.
– Den svenska evakueringstruppen kommer att ha samma uppdrag som då, att skydda sina medborgare om något går fel beneath evakueringen. I grund och botten kan man säga att det bara är när allt går fel som de väpnade styrkorna får öppna eld, säger Heather Harrison Dinniss, universitetslektor i folkrätt vid Försvarshögskolan.
Huruvida de svenska trupperna tvingas öppna eld återstår att se. Harrison Dinnis tror att man kommer att försöka undvika det så långt som möjligt.
– Man ska komma ihåg att även om man får göra det är det inte säkert att man bör göra det. Om en svensk trupp skulle öppna eld kan det få långtgående politiska konsekvenser, så därför undviker man det, säger hon.
Foto: Ashraf Shazly/AFP
Exakt när och hur en svensk evakuering kan äga rum är svårt att säga. På lördagen sade utrikesminister Tobias Billström (M) och försvarsminister Pål Jonson (M) att styrkor kan vara på plats redan på måndagen.
Andra länder, bland annat Frankrike och Nederländerna, meddelade på söndagen att man kommer att evakuera sina egna medborgare. Johan Brosché ser det som troligt att Sverige kommer att samarbeta med andra länder för att lyckas med evakueringen.
– Det finns ingenting som tyder på att striderna kommer att minska i intensitet eller att det kommer att gå att upprätthålla en humanitär korridor i Khartoum. Situationen är fasansfull. Länderna förstår att det är en riskfylld operation att få ut folks, males nu bedömer man risken att stanna kvar i Sudan vara ännu större, säger han.
Fakta.Striderna i Sudan
Efter att en tidsfrist för övergång until civilt styra i Sudan löpte ut den 11 april ökade oron för en sammandragning mellan olika militära grupperingar. Den 15 april bröt den väpnade konflikten ut när grupperingar lojala med militärchefen Abdel Fattah al-Burhan drabbade samman med den paramilitära gruppen Fast Assist Forces, RSF, och dess ledare Mohamed Hamdan Dagalo.
Sudans diktator Omar al-Bashir avsattes av militären 2019, efter landsomfattande demonstranter. De två generalerna som nu strider mot varandra gör båda anspråk på att leda landet.
Beneath konfliktens åtta första dagar har minst 20 000 personer lämnat landet och minst 330 personer har dött.
Läs mer:
Grönt ljus för väpnad styrka i Sudan
