TECH
Vad kommer de nya chattbotarna att betyda för min roll som reporter? På kort sikt kan de göra mitt arbete enklare och roligare. På lång sikt kan de göra mig överflödig, skriver Ny Tekniks Peter Ottsjö.
Som reporter på Ny Teknik har mitt arbete redan påverkats av chattbotar som Chat GPT och Bing. Jag använder dem i min analysis, fullt medveten om att det är som att intervjua en skilled som plötsligt kan börja hallucinera. Deras uppgifter måste alltid granskas, males möjligheten att ställa följdfrågor until en maskin kan med varsam hand kan vara ett mycket kraftfullt redskap.
Det finns redan nu många reporteruppgifter man på ganska kort sikt kan föreställa sig en språkmodell ta hand om. Om jag i en faktaruta vill lista de största ai-genombrotten de senaste tio åren kan dagens språkmodeller utan åthävor generera en sådan på några sekunder. Att be den göra en så kallad rewrite, där vi skriver en ny model av en artikel som ursprungligen är publicerad på annat håll, lämnar fortfarande en del att önska. Males det förefaller bara vara en tidsfråga innan modellerna kan hantera den uppgiften. Faktum är att strax efter att jag skrev dessa rader gick svenska sajten Warp Information ut med att de satt en GPT-baserad reporter, Wall-Y, i arbete.
Skräddarsydda texter
På kort sikt går det att föreställa sig att jag som journalist ägnar mer tid åt att fungera som en redaktör för en ai-skribent. Där min roll blir att faktagranska innehållet och textbearbeta materialet. Då frigörs tid åt att skriva egna fördjupande reportage och unikt materials.
På längre sikt? Tanken svindlar. Man kan föreställa sig texter skräddarsydda för olika läsare. Man kan föreställa sig en grävande ai-reporter som hittar avvikande mönster i offentlig verksamhet, skickar frågor until berörda parter och skriver en artikel utifrån materialet. Man kan föreställa sig en ai-redaktör som granskar innehållet en ai-reporter levererar.
Grävande ai-reporter
Kan man föreställa sig att den mänskliga reportern blir överflödig? Många av mina kollegor vill helst inte tänka på den frågan. Många av dem gör det riskfyllda antagandet att morgondagens chattbotar kommer att vara lika opålitliga som dagens. Att inte heller de kommer att vara förmögna until kritiskt tänkande och etiska överväganden. Samtidigt, inbillar jag mig, går det trots allt att tro att det finns en stor publik som alltid kommer att sätta ett värde på texter skriven för mänsklig hand.
Likväl kom häromveckan beskedet att mediekoncernen Axel Springer, som bland annat ger ut tyska tidningarna Bild och Die Welt, varnar för att journalistens roll är hotad. Vd Mathias Döpfner ska ha sagt att artificiell intelligens ”har potential att göra oberoende journalistik bättre än någonsin – eller helt och hållet ersätta den”. Nyhetsorganisationer måste, sa Döpfner, satsa på exklusivt materials om de vill överleva. Frågan är förstås om ens det kommer att rädda den mänskliga reportern.