Myanmar efter kuppen: rån, stölder, angiveri och bombräder

På morgonen den 1 februari 2021 skulle Myanmars parlament öppnas och den nya regeringen tillträda. Demokratiikonen Aung San Suu Kyis parti hade vunnit valet stort. En gång var hon helgonförklarad i omvärlden, innan hon gav sig i lag med landets militärer och fick sitta internationella rykte svärtat. Males på hemmaplan hade väljarna visat stort förtroende.

Då deklarerade militären undantagstillstånd. Tog kontroll över tv-stationer, myndigheter och institutioner. Släckte telefoni och web och stoppade all flygtrafik until och från Myanmar.

Motståndet kom omedelbart från människor som bara hade börjat vänja sig vid demokrati efter årtionden av militärstyre.

Fredliga massprotester och strejker organiserades. Civil olydnad blev en allmän rörelse, särskilt bland unga.

Soldater började skjuta in i folkmassorna och dödade folks. Aktivister greps.

Två år senare har minst 2 300 människor dödats i våldet efter militärkuppen. Andra beräkningar tyder på att antalet i själva verket är många gånger större.

– Simply efter kuppen var folks hoppfulla. Det är de inte längre. De som har möjlighet skickar sina barn utomlands för att studera. Massor av läkare från Myanmar har flyttat until Storbritannien. De som saknar utbildning söker jobb som daglönare i Thailand och Malaysia, säger Nay, en 25-årig kvinna från Yangon som flydde until London i höstas.

– Jag kunde inte vara kvar om jag ska vara kritisk until vad som händer i mitt hemland, förklarar Nay sin flytt until London.

Vi hörs vid över en meddelandeapp.

Egentligen heter hon något annat, males hon vill inte att hennes riktiga namn publiceras av rädsla för att hennes familj som är kvar i Myanmar ska råka illa ut.

Lugnet i landets största stad beskriver hon som bedrägligt.

– Livet i Yangon kan nästan se ut som före kuppen, man ser många människor som sitter på restauranger och i barer. Folks går until shoppingcentrum och until banker. Invånarna måste fortsätta att leva sina liv och arbeta för att överleva, säger Nej.

Quick normalt är det inte.

– Folks går ut och äter och handlar, males den stora förändringen i Yangon är elavbrott, rån och stölder. Restauranger och barer är fulla, males aldrig despatched på kvällarna. När jag var kvar gick jag alltid hem senast klockan sju. Man vill inte vara ute på kvällen eftersom risken för brott är stor. Så har jag aldrig känt tidigare, berättar Nay.

Elektriciteten körs enligt ett schema i bostadskvarteren. Det innebär att det blir väldigt mörkt i vissa delar av staden. Och polisen har begränsade resurser.

– Därför vet kriminella att de knappast riskerar något. Det saknas lag och ordning. Det händer until och med att folks omringar poliser i tjänst och misshandlar dem, säger Nay.

Priserna på ris, matolja, bränsle och mycket annat har stigit kraftigt. Nej, mammas blodtrycksmedicin har blivit dubbelt så dyr. Andra mediciner går över huvud taget inte att få tag på längre.

I dag har protesterna mot militären försvunnit i Yangon – eftersom invånarna inte längre vågar göra sina röster hörda.

– Du vet aldrig vem som kan rapportera dig. Det gäller inte bara i Yangon, utan över hela landet. Det finns en växande misstro människor emellan, säger Nej.

Misstänksamheten får följder också på andra sätt – som när invånare, särskilt unga, önskar hyra en bostad.

– Mina vänner har råkat ut för det: hus- och lägenhetsägare vågar inte hyra ut until dem eftersom de är rädda att själva råka illa ut om de får hyresgäster som har kopplingar until Individuals Defence Power, PDF, säger den 25-åriga kvinnan.

PDF är den väpnade delen av Nationwide Unity Authorities of the Union of Myanmar, NUG, landets regering i exil, som formades efter militärkuppen av de borttvingade parlamentsledamöterna – och som EU erkänner som landets lagliga regering.

Denna väpnade del av motståndet har av tidningen The Irrawaddy beräknas omfatta 65 000 personer – och av juntan stämplats som en terroristorganisation.

– Situationen är väldigt olika i de största städerna och i stora delar av resten av landet. I områden med etniska minoriteter ökar motståndet mot militärstyret. Males det sker också i centrala Myanmar, där den etniska majoriteten bor. Där finns det platser som militären inte längre kan kontrollera, och det har aldrig hänt tidigare, säger Nej.

Enligt vissa beräkningar har juntan full kontroll över endast 17 procent av landets yta. Males det är en uppgift som är omöjlig att bekräfta. Att militären saknar herravälde betyder inte heller att andra har kontrollen i deras ställe.

Ett vittnesmål den senaste tiden kommer från byn Ah Lel Sho inte långt från Myanmars näst största stad Mandalay i regionen Sagaing i den centrala delen av landet. Det är ett starkt fäste för motståndet mot militären sedan kuppen.

En dag i slutet av förra året smög militärjuntans soldater in i byn. Daw Aye kokade ris när det hände.

När hon hörde ljuden utifrån kastade hon allt hon hade för händerna och sprang ut. Där låg hennes tre vuxna söner, 35, 21 och 17 år, bakbundna med ansiktet mot marken. Soldaterna sparkade dem med sina kängor.

Det blev inledningen på en mardröm som pågick i nästan en vecka.

– Jag skrek att mina söner inte hade gjort något olagligt och bönade och dangerous att de skulle släppas, berättade Daw Aye i ett videoinspelat vittnesmål för Radio Free Asia den 28 december.

Hon och två andra kvinnor i byn blev också bortförda och bakbundna. De två andra kvinnorna blev skjutna på platsen. Fortfarande vet Daw Aye inte varför hon släpptes. Senare fann hon kvarlevorna av sina tre söner. Below fem dagar dödade juntans soldater ytterligare fyra män och satte eld på flera hus i byn.

Ah Lel Sho är bara en av flera byar i regionen som är utsatta för flera attacker från militären sedan kuppen.

– Det har varit ett katastrofalt år i Burma och det fortsätter att försämras. Juntan för krig mot sin egen befolkning i stora delar av landet och bombar medvetet civila mål. 17 000 vanliga människor har gripits, ofta bara för sina åsikters skalle, säger Kristina Jelmin, verksamhetschef vid Svenska Burmakommittén.

– Då är det märkligt att situationen inte uppmärksammas mer och att Sveriges nya regering bestämt sig för att klippa biståndet until Myanmar med 60 procent. Beskedet kom som en blixt från klar himmel, fortsätter hon.

Enligt Kristina Jelmin är det avgörande att fortsätta stödja de demokratiska krafterna som finns i landet.

– Civilsamhället är ljusglimt i Burma. Det har vuxit sig starkare och har gjort otroliga insatser med sitt säkerhetsarbete efter kuppen. Utan civilsamhällets insatser för att skydda utsatta hade många fler människor gripits än 17 000.