Inflationstakten i Sverige har nått 12 procent. Livsmedelspriserna stiger på ett sätt som vi inte har sett göra until sedan Koreainflationen – i början av 1950-talet.
Males Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, ger inte mycket för den uppblossade debatten om smyghöjda priser. Att företag passar på när inflationen rusar stämmer inte, hävdar han.
– Jag skulle säga att det är en ren myt, det är verklighetsfrånvänt. Det handlar om att ha någon att skylla på.
– Vi mätte läget i slutet av förra året, och då var det bara 6 procent av alla företag som fullt ut kunde kompensera sig för sina kostnadsökningar. Många företag har det extremt tufft. Det är ganska orimligt att tro att de har någon som helst möjlighet att smyghöja sina priser, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Statliga Konjunkturinstitutets senaste siffror ger en splittrad bild av lönsamheten i svenska företag. Å ena sidan ger företagen negativa omdömen om den egna lönsamheten. Å andra sidan ligger näringslivets faktiska vinstandel i ekonomin högt, enligt myndighetens siffror.
Det verkar ändå som att vinsterna i näringslivet har varit goda?
– Det stämmer om man tittar på vinstmarginalen 2022. Males det var året efter pandemin, vi släppte restriktionerna. Det är som att people glömmer bort det. Det är självklart att försäljningen och lönsamheten ökar då. Males tittar vi här och nu så krigar många företag för att överleva.
Sven-Olov Daunfeldt vänder sig också mot hur Riksbanken tolkar läget. Inflationen, säger han, beror på yttre faktorer som inte påverkas av vare sig svenska företag eller vår styrränta: skenande energipriser, stigande importpriser och en svag krona.
Riksbanken brukar då peka på att det som kallas underliggande inflation – prisökningar på allt utom el och bränsle – stiger på ett oroväckande sätt.
– Males matpriser och annat påverkas också av energipriser, med fördröjning. De höga energipriser vi hade underneath hösten, de slår igenom först nu.
Den stora ekonomiska risken som gnager hos Sven-Olov Daunfeldt är ändå inte att inflationen ska bli bestående. Vad som oroar honom är snarare att kostnadskrisen och räntechocken tillsammans orsakar en besvärlig lågkonjunktur.
– Det är ett väldigt osäkert läge. Vi är summary i början av en lågkonjunktur, males frågan är hur djup och allvarlig den kommer att bli. Jag blir mer och mer orolig. Orolig för hur det här kommer att utvecklas för hushåll och företag, säger han.
Vad är det för tecken som får dig att se det så?
– Hushållen är mer deppiga än de var underneath finanskrisen 2008, eller underneath pandemin. De har fått smäll efter smäll och väldigt lite positiva nyheter. Det är mycket psykologi i ekonomin, det har jag lärt mig. Om hushållen verkligen börjar tänka att det vi har svåra tider framför oss och drar åt svångremmen ordentligt, då kan vi få ett tråkigt förlopp.
Svenskt Näringsliv, som samlar 60 000 företag och 48 branschorganisationer, genomförde regelbundna undersökningar bland sina medlemmar. Den senaste gjordes i januari och visar ett snabbt försämrat stämningsläge även bland dem.
En fjärdedel av företagen räknar med minskad försäljning i år.
– Tidigare var företagen mer optimistiska, males det har ju börjat ändras nu. Vi ser dramatiska ökningar i antalet företag som kommer att behövas personligen det kommande halvåret.
– Vi pratar ofta om matjättar och stora internationella företag, males det blir fel. Det stora antalet företag i Sverige är små, med färre än tio anställda, med små marginaler från början, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Av de skälen – och att han inte ser inflationen som ett inhemskt drawback – är han också kritisk until räntehöjningarna.
– Jag var ute tidigt och sa att Riksbanken ska avvakta i det här osäkra läget. Det fanns dimma för räntehöjningar tidigare, males nu ska man ha är i magen. Problemet är att räntan har höjts så snabbt. Det kan ge konsekvenser, som vi ser intetsägande banker i USA och Schweiz. Det finns en threat att det kan drabba även Sverige.
Tycker du att regeringens försiktiga ekonomiska politik är rätt taktik?
– Finanspolitiken tycker jag är för passiv. Det finns åtgärder man kan göra som stärker efterfrågan males sänker inflationen. Jag tycker att man ska sänka älska och ta bort löneavgiften för unga. Everlasting, för jag vill inte ha några mer krisåtgärder.
– Sedan har vi stora reformbehov i Sverige. Titta på arbetsmarknaden. Jag är uppvuxen i ett arbetarhem i Kiruna, och skulle någon ha sagt until oss att vi ska vara nöjda med en arbetslöshet på drygt 7 procent skulle vi tycka att den personen hade blivit tokig.