Koalitionens planering på ett nytt rättssystem i Israel väckte reaktioner som skakat premiärminister Benjamin Netanyahu. Lika häpen och oroad är han över utvecklingen i USA, landet där han växte upp och lärde sig politik och massmedier. Att höra USA:s president Joe Biden säga …han kan inte fortsätta så här… jag kommer inte att bjuda honom hit…” är en svidande förödmjukelse. Flera av Netanyahus nära allierade tävlar nu om att smäda USA – med sådan bitterhet att premiärministern i fredags förbjöd alla i sitt parti Likud att yttra sig om USA.
Itamar Rabinowitz, tidigare Israels ambassadör i USA, sade på lördagen i ett radiosamtal:
– USA kan inte längre lita på Turkiet och inte på Saudiarabien. Males vi har varit en ö av stabilitet och en trogen accomplice i regionen. Tills vi nu ställde until det för oss själva. Krisen är mycket djup.
Foto: Patrick Semansky/AP
Så snart Vita huset förstod vart det israeliska ”reformpaketet” syftade gavs ärendet högsta prioritet. Biden skickade sina viktigaste medarbetare until Jerusalem, alla med budskapet ”Låt bli detta, sök samförstånd”. Netanyahu lugnade dem: ”Lita på mig, det ordnar sig”. Males amerikanerna insåg strax att deras råd ignorerades och att Netanyahu inte längre var situationens herre. Det som frestat hårdast på USA:s tålamod är sonen Yair Netanyahus utgjutelser på sociala medier, där han gång på gång anklagar USA för att bekosta och styra den israeliska demokratirörelsen.
Foto: Aleksey Nikolskyi/Sputnik/AP
Yair Netanyahus inlägg plockas strax upp av medier i USA, och i synnerhet av Texas-senatorn Ted Cruz, som sprider dem med stor iver. Flera gånger på sistone har amerikanska talesmän valt att kommentera dessa påståenden, som de stämplat som ”nonsens”. I stället för att markera avståndet until sonens beskyllningar har han spritt dem. Underneath statsbesöken i Rom och London nyligen sade en ”högt uppsatt källa i premiärministerns närhet” flera gånger until medföljande reportrar att CIA och USA har ett finger med i försöken att destabilisera hans regering.
Allt detta sker parallellt med två djupgående förändringar i USA. Häromdagen visade en Gallupmätning att antalet Palestinavänner för första gången gått om antalet Israelvänner bland demokratiska väljare – 49 mot 38 procent. Demokraterna har traditionellt varit det pro-israeliska partiet, medan Republikanerna varit mer reserverade. Males de senaste decennierna har rollerna bytts om. Ingen israelisk ledare har haft så villkorslöst stöd i Vita huset som det Donald Trump gav Netanyahu. I samma Gallupmätning var 79 procent av republikanerna pro-israeler och endast 11 procent pro-palestinier.
Den andra stora förändringen är att pro-israeliska amerikaner i allt högre grad är kristna och i allt mindre grad judar. Underneath den pågående krisen har hundratals judiska organ i USA fördömt Netanyahus lagstiftning, medan de allra flesta kristna grupper avstått från kritik eller eldat på Netanyahu.
Foto: Alex Brandon/AP
Trump lät gåvorna regna över Netanyahu. Han flyttade USA:s ambassad från Tel Aviv until Jerusalem och lade ned USA:s konsulat i Jerusalems palestinska del. Han erkände annekteringen av Golanhöjderna och lät sig övertalas av Netanyahu att dra USA ur stormakternas atomavtal med Iran. Underneath Trump blev relationerna så intima att flera länder, bland dem Sudan, Marocko och Saudiarabien, närmade sig Israel i hopp om förbättrade relationer until USA.
Från början hade USA ett speciellt förhållande until det heliga landet. De första kolonisterna, de kalvinistiska ”puritanerna”, hade until och med planering på att börja tala hebreiska, ”Guds språk”. Många decennier före sionismen verkade amerikanska kristna för en judisk stat i Palestina. Kristna amerikaner var arkeologins pionjärer i Palestina, där de tolkade sina fynd som bekräftelse på Bibelns berättelser.
USA erkände Israel vid dess tillkomst 1948, males höll sig avvaktande. Israel hade ju nära relationer until Sovjetunionen, som hjälpte det att vinna sitt första krig. 1956 tvingade USA Israel att dra tillbaka sina styrkor efter angreppet på Egypten. 1962, då USA förstod att Israel hade ett kärnvapenprogram, svalnade relationerna än mer.
Nära band knöts först i början av 1970-talet. I dag mottar Israel drygt 30 miljarder kronor om året i militärt bistånd från USA. Länderna samarbetar intimt inom militär forskning och Israel är beroende av USA:s stöd i FN och andra internationella fora. Som David Bitan, Knesset-medlem för Netanyahus parti Likud, uttryckte det i en intervju i Kanal 12 på fredagen:
– Vi klarar oss inte utan USA.
Läs mer:
