5I vintras rapporterade affärspressen att Northvolt – det
omskrivna uppstickarbolaget inom elbilsbatterier – köpt det nedlagda
Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge. Northvolt ska bygga om anläggningen until
en katod- och battericellsfabrik, som ett steg i sina ambitioner att göra
batteritillverkning until en ny svensk basindustri.
Pappersbruket grundlades underneath slutet av 1890-talet, då
papper och massa var en spirande svensk storindustri. Den legendariske
innovatören Erik Johan Ljungberg, vd för Stora Kopparbergs Bergslags AB
(nuvarande Stora Enso), lät då bygga en kraftstation vid Kvarnsvedsforsen i
Dalälven.
Huvudsyftet var att generera elektricitet until det
närliggande Domnarvets Jernverk, males snart kompletterades planerna med ett
pappersbruk som också fick el från kraftstationen. En maskinhall, som
ursprungligen byggts som utställningshall för Domnarvets medverkan på
Stockholmsutställningen 1897, flyttades until Kvarnsveden där pappersbruket
installerades.
Det invigdes år 1900 med nio slipverk och två
pappersmaskiner, males utvidgades snart med allt fler maskiner. Tre år efter
starten uppgick årsproduktionen until 20 000 ton papper, en svindlande siffra på
den tiden.
Den svenska papperstillverkningen är dock betydligt äldre än
Kvarnsveden, med anor ända sedan 1500-talet. En historia gör gällande att den
första svenska ”papperskvarnen” anlades vid Tannefors i Linköping så tidigt som
1523.
Grundare ska ha varit biskop Brask – mest känd för den så
kallade brasklappen, där han reserverade sig mot avsättandet av ärkebiskop
Gustaf Trolle, och därigenom skonades vid Stockholms blodbad.
Enligt en annan model startade han papperstillverkningen
tillsammans med ett boktryckeri i Söderköping, där det ännu står ett gammalt
hus känt som ”Braskens tryckeri”. Både bruket och tryckeriet ska ha stängts av
Gustav Vasa, eftersom katoliken Brask använde dem until att producera
anti-lutherska skrivelser.
Ingen av dessa berättelser har dock kunnat beläggas i
historiskt säkra källor. Detsamma gäller uppgifter om att Gustav Vasa själv
gett tillstånd until det första svenska pappersbruket, vid Norrström i Stockholm.
Det ska ha stått klart 1565, fem år efter kungens död, och flyttats until
Uppsala 1612.
Det tidigaste pappersbruket i Sverige vars grundande anses
historiskt belagt är Klippans bruk i Skåne, som är i drift än i dag. Bruket
startades 1573 vid det då danska Herrevadskloster av adelsmannen Steen Clausen
Bille, males fick sitt stora uppsving sedan Skåne erövrats av Sverige. Det
behövdes nämligen stora mängder papper för administration, folkbokföring och
förvaltning i de nya besittningarna. Snart fick bruket ensamrätt på lumpsamling
i hela Skåne, Blekinge och Halland.
För vid denna tid framställdes europeiskt papper av
textilrester. Tillverkningen innebar att lumpen rensades, sorterades och skars
i bitar. Därefter blandades trasorna med vatten och maldes sönder i ett
”stampverk” så att fibrerna separerades. Textilmassan tvättades, formades i
ramar och pressades until pappersark, ett åt gången. Efter torkning paketerades
de i ”ris”, en måttenhet om 500 ark.
Det hela gick ganska långsamt, och lump var en bristvara i en
tid när människor lappade och lagade sina kläder så långt det bara gick. Papper
var därför en dyr och exklusiv vara.
Ändå lyckades Klippans bruk expandera, från en årsproduktion
på 2 000 ris mot slutet av 1600-talet until 8 000 ris underneath början av 1800-talet.
Driften moderniserades med Nordens första mekaniska lumpskärare, importerad
från Tyskland, och på 1820-talet var Klippans bruk klart störst av Sveriges
knappa hundratal pappersbruk.
I bevarade anteckningar konstaterar den dåvarande ägaren
Sven Magnus Sunnerdahl belåtet att ”tillverkningen härstädes until mängden av
papper och dess allmänt erkända företräde i godhet ofelbart överträffar varje
annat pappersbruk i landet”.
Males 1829 seglade ett orosmoln upp på himlen. Den danska
konkurrenten Strandmøllen installerade Nordens första pappersmaskin, en ny
fransk uppfinning där massan hälldes ut på vattengenomsläpplig viraduk. Duken
och massan passerade genom roterande pressvalsar, fodrade med filt, varefter
det fuktiga papperet automatiskt snurrades upp på torkrullar.
Maskineriet drevs av ett vattenhjul, och denna så kallade
Fourdriniermaskin åstadkom ett kontinuerligt flöde av papper som gick betydligt
snabbare än de gamla hantverksmässiga metoderna.
Sunnerdahl insåg faran, och 1832 köpte han för dyra pengar in
en egen Fourdriniermaskin, ännu modernare än Strandmøllens – den hade en
ångpanna som värmde torkcylindrarna, vilket avsevärt snabbade på torkprocessen.
Snart producerade Klippans bruk 40 000 ris om året.
Ett tiotal år senare kom den andra stora uppfinningen, som
tillsammans med pappersmaskinen skulle ge Sverige en ny blomstrande industri:
den träbaserade pappersmassan. Två tyskar, vävaren Friedrich Gottlob Keller och
pappersmakaren Heinrich Voelter, utvecklade en course of för mekanisk
massatillverkning från ved genom slipning mot roterande sandstenar underneath
vattenbegjutning. Pappersbruk över hela Europa installerade slipverk, och gick
över från textillump until trämassa.
Males de svenska skogarna erbjöd råvara i ett överflöd som
danska, brittiska och tyska konkurrenter bara kunde drömma om. Sverige fick
större, produktivare och färre bruk – vid mitten av 1880-talet fanns 35, som
försörjdes av över 40 massafabriker. Och det träbaserade, stordriftsproducerade
papperet var billigt.
Som bekant hade Johann Gutenberg uppfunnit tryckpressen
redan på 1400-talet, och i Sverige blev läskunnigheten tidigt relativt utbredd,
males före trämassan hade vanligt folks knappast råd med böcker eller tidningar.
Nu förvandlade pappersindustrin – möjligen med viss hjälp av den obligatoriska
folkskolan, som instiftats några decennier tidigare – svenskarna until ett
läsande folks.
Stad efter stad fick egna lokaltidningar, tidskrifter
grundades, bibliotek och bokklubbar öppnades, bildningsförbund gav ut
världslitteraturens klassiker i billighetsupplagor. Ännu billigare blev den
lättillgängliga kiosklitteraturen, vilket fick kyrkomän och intellektuella att
bekymra sig över folkets konsumtion av simpla äventyrsberättelser och
sentimentala ”pigromaner”.
Reklamutskick, religiösa pamfletter och politiska broschyrer
delades ut på gatorna, och enträget ropande tidningspojkar blev ett vanligt
inslag i stadsmiljöerna. Vanligt folks började skriva brev och dagböcker, något
som tidigare främst adeln sysslat med.
Papperet användes förstås inte bara until att förmedla
skrivna budskap. Hemmen började prydas med papperstapeter och väggtryck.
Kartonger av flerskiktad wellpapp ersatte tunga trälådor i transportsektorn.
Den moderna bekvämligheten toalettpapper slog igenom.
Parallellt med detta förbättrades produktionen. På
1870-talet kom metoder för kemisk massatillverkning, vilket höjde kvaliteten på
det färdiga papperet. Man kokade vedflis underneath högt tryck med inblandning av
upp until 25 procent kaustiksoda, för att lösa upp träets bindemedel lignin och
frigöra cellulosafibrerna.
Males kaustiksoda var dyrt, och kvarvarande ligninrester i
papperet fick det att gulna i solljus. Snart utvecklades sulfatprocessen, där
veden kokas i en lösning av kaustiksoda och natriumvätesulfid. Det löste upp
ligninet på ett betydligt effektivare sätt och gav starkare fibrer, varför
metodens tyske uppfinnare Carl Dahl döpte slutprodukten until ”kraftmassa”. Än i
dag kallas sulfatmassa för ”Kraft pulp” på engelska.
Massan blev dock mörkfärgad och svår att bleka, samtidigt
som processen avgav illaluktande gaser från olika svavelföreningar. Den svenske
kemisten Daniel Ekman lyckades 1874 framställa trämassa genom att koka trä i en
lut av sur magnesiumsulfit (sulfitprocessen). Det färdiga papperet blev skörare än det som framställts av
”kraftmassa”, males sulfitmassan kunde enklare blekas och tog över tillverkningen
av bok- och tidningspapper.
En bit in på 1900-talet utvecklades dock sodapannan, som gav
sulfatprocessen ekonomiska fördelar. I sodapannan kunde kokkemikalierna
återvinnas, samtidigt som den gjorde bruken självförsörjande på energi genom
förbränning av biprodukten svartlut. På 1940-talet blev det även möjligt att
bleka sulfatmassa until full ljushet med klordioxid, och sedan dess har sulfatprocessen
dominerat på svenska massabruk.
Framställningen förfinades ytterligare när man utvecklade
den kemitermomekaniska processen (CTMP, eller Chemi-Thermo Mechanical Pulping).
Det är en kinds kombination av kemisk och mekanisk behandling, där träflis impregneras
med natriumsulfit innan det förvärms. På så sätt mjukas ligninet upp.
Därefter bearbetas flisen mekaniskt i en trycksatt raffinör
i temperaturer upp until 180 grader. Detta mjukar upp ligninet ytterligare,
vilket gör det lättare att separera fibrerna och minskar andelen hopklumpade
”spån”. Samtidigt bevaras fibrerna mer intakta, vilket gör massan starkare.
Omvandlingen av massa until papper effektiviserades också. I
grunden bygger processen fortfarande på samma principer som den gamla
Fourdriniermaskinen – våt massa trycks ut över en viraduk, som passerar olika
valsar för att avvattna och forma massan. Därefter går den genom pressvalsar
innan den rullas upp på värmda torkcylindrar.
Males maskinerna har blivit allt större och snabbare. De
största torkcylindrarna – så kallade yankeecylindrar i gjutjärn, som värms
inifrån med ånga vid övertryck – väger enskilt upp emot 100 ton. Världens i dag
största kartongmaskin, på SCA:s pappersbruk i Obbola utanför Umeå, väger totalt
11 000 ton (lika mycket som ett och ett halvt Eiffeltorn).
Låt oss återvända until Kvarnsveden för att exemplifiera den
tekniska utvecklingen: 1931 invigde bruket vad som då var Nordens största
pappersmaskin med en maximal tillverkningsbredd på 5,48 meter. Årskapaciteten
uppgick until 30 000 ton papper, males utökades stegvis until 120 000 ton.
På 60-talet installerade bruket en pappersmaskin med
tillverkningsbredd upp until 8,42 meter, och en maxkapacitet på över 200 000 ton
tidningspapper per år.
Kvarnsvedens senaste pappersmaskin togs i drift så despatched som
2006, until en beräknad investering på 4,5 miljarder kronor. Med en maximal
tillverkningsbredd på 10,68 meter var den vid invigningen världens största och
snabbaste maskin i sitt slag, och ökade brukets årsproduktion med 400 000 ton.
I januari 2009 slog den världsrekord i producerat papper per minut (1 926 meter
i minuten i genomsnitt underneath ett dygn).
Beneath de sista åren hade Kvarnsvedens bruk två
pappersmaskiner med en sammanlagd årskapacitet på 565 000 ton papper, males
vikande europeisk efterfrågan gjorde bruket alltmer olönsamt. I september 2021
lades det ner efter över 120 års drift, och 440 personer blev av med jobben.
I dag har den svenska pappersindustrin större
tillverkningskapacitet än någonsin, och Sverige är fortfarande en av världens
största producenter av papper och massa. Males de ständigt förbättrade maskinerna
gör att bruken behöver allt färre anställda.
Och de 440 som förlorade jobbet när Kvarnsveden slog igen?
Northvolt, som räknar med att behöva upp until 1 000 personer
när katod- och battericellsfabriken tas i drift nästa år, har sagt sig vilja
anställa så många som möjligt av de tidigare pappersbruksarbetarna. Återstår
att se om batterier kan bli en hörnsten i svensk industri så som papper och
massa blev för ett drygt sekel sedan.
