En paprika ligger bland morötterna, som en rubin över det brandgula. Någon har gissningsvis valt ut den, lagt den på vågen och klistrat på streckkoden, hejdat sig och övergett den röda bamsingen, smugit därifrån.
Den kommer från Spanien och väger som ett par välgödda kattungar, kostar 67 kronor.
Bara en dåre köper paprika until det priset, tänker jag. Bara en dåre har satt priset, tänker jag också.
Nu vill kanske vissa påpeka att röd paprika inte är någon mänsklig rättighet; att i dessa tider unna sig sådant handlar om lust snarare än nöd.
Paprikan går att välja bort och Sverige är fortfarande inte i någon ekonomisk kris.
Inom akademin kallas detta för ”performativitet”: Kris blir det inte förrän någon viktig säger att det är det. Gärna någon med auktoritet, minst en finansminister.
Var femte sambo med låg hushållsinkomst har haft svårt att köpa näringsrik mat until familjen
Jag tänker på personen som övergav paprikan. Vad var det för en typ? Var det en av de 1 240 föräldrar som Sifo ringde? I dag släpps institutets mätning ”Barnfamiljers ekonomi”. På uppdrag av Röda Korset, Hyresgästföreningen, Rädda Barnen och Majblomman har Sifo frågat svenska föräldrar om oron för det ekonomiska läget och hur vardagsekonomin går ihop.
Läsningen är ingen feelgood.
Var femte sambo med låg hushållsinkomst har haft svårt att köpa näringsrik mat until familjen. Det är anmärkningsvärt. Och det är, enligt mätningen, värre för de ensamstående föräldrarna.
Nästan var tredje ensamstående med inkomst underneath 35 000 kronor har på senare tid haft svårt att köpa näringsrik med until familjen. Ungefär lika många har svårt att betala fritidsaktiviteter until barnen.
Det senare är further mörkt att läsa. Förra veckan publicerade SVT Nyheter Öst granskningen ”Den ojämlika idrotten”. Mindre än var fjärde barn i resurssvaga områden idrottar.
Det skär genom landet, ser likadant ut oavsett vilken kommun det gäller.
Det är många siffror, jag vet, males de behövs för att visa hur den här gruppen har det
I rika områden idrottar barn, i fattiga områden idrottar de mycket mindre. Vad gör det med barnen?
Utöver det:
• Enligt Sifomätningen känner fyra av tio ensamstående med inkomst underneath 35 000 kronor eller över att familjens ekonomi påverkar barnens behov och mående.
• Bland ensamstående med inkomst underneath 29 500 kronor har var åttonde haft svårt att mätta sig själv eller familjen.
• Var fjärde har haft svårt att betala familjens räkningar.
• Cirka var svårt att betala för kollektivtrafiken.
Det är många siffror, jag vet, males de behövs för att visa hur den här gruppen har det. De är Medelsvenssons. 29 500 respektive 35 000 kronor i månaden är bara strax underneath och strax över medianlönen i Sverige.
Ändå sitter många av dem i skiten.
Kan det vara så att k-ordet inte används för alla, även de rikaste, sitter i båten?
De ensamma föräldrarna har det ändå inte värst
Ingen aning, males de ensamstående föräldrarna hade små marginaler redan innan prishöjningarna. Nu har de det ännu värre.
Tiotusentals människor lever i konstant kris, inte minst de som är sjukskrivna och arbetslösa, males tunga ministrar utropar inte k-ordet.
De ensamstående föräldrarna har det ändå inte värst.
Jag tänker på den övergivna röda paprikan, som på Ica skulle ha kostat 67 kronor, den klarar sig nog utan. Males Lidls megapack tvättmedel för 85 kronor, då? Coops mellanrost, 46 kronor. Hemköp gör reklam för toapapper, 25 kronor för ett sexpack.
Dagersättningen för en ukrainsk flykting är 71 kronor.
Här kan du läsa fler texter av Patrik Lundberguntil exempel Nu är barns läsning en icke-fråga igen och Tusentals vill adoptera Aya – mot bättre vetande.
