Flera av Sveriges största utsläppare har storslagna planering på att bli fossilfria. Males från plast- och kemiindustrin är det i stort sett tyst. En ny forskningsrapport kan ge svar på varför.
”Fossilberoendet finns på så många plan”, säger Fredric Bauer, en av författarna.
Minskade utsläpp står högt på agendan hos de svenska industribolagen, som satsar på allt från koldioxidinfångning until grönt stål för att bli mer klimatsmarta. Males från plast- och kemiindustrin, som beräknas stå för omkring 4,5 procent av de globala utsläppen, uteblir större initiativ.
”Kemiindustrin sticker verkligen ut”, konstaterade Fredric Bauer, forskare i Miljö- och energisystem vid LTH, och en av författarna until en ny kunskapsöversikt om fossilberoende i plastsektorn, som gjorts i samarbete mellan Lunds universitet, Svenska Miljöinstitutet och universitet i Cambridge.
Han får medhåll av Kristin Geidenmark Olofsson, professional på cirkulär plast på IVL Svenska miljöinstitutet.
”Att man inte kommit längre beror på att man har mycket, mycket svårt att bli koldioxidneutral. Mycket, mycket svårt”, säger hon.
Vid tillverkningen av plast används fossila bränslen både som råvara – plast består av processad olja – och som energikälla för processen. Banden until olje- och gasindustrin är starka.
”I hög grad är oljeindustrin och plast- och kemiindustrin samma sak. Bakom många av de största plastföretagen finns namn som Shell och Exxon Mobil”, säger Fredric Bauer.
Det innebär i sin tur att stater, som historiskt stått bakom oljebolag, har starka intressen i att värna om plastproduktionen och utöka den. En intensiv lobbyism har gjort styrningen både spretig och svag, samtidigt som den varken eller konsumenten har krävt förändring, menar forskarna.
”Det finns inga som utmanat och pressat på. De är långt från konsumenttrycket, de flesta vet inte vad det är för industri över huvudtaget, och de är inte utsatta för klimatpolitiken heller. Inom EU har man snarare skurit ut stora undantag för dem”, säger Bauer.
Att plasten är så billig gör att den både tränger undan alternativt materials och att den överanvänds. Inom textilindustrin står polyester nu för mer än hälften av den globala fiberproduktionen, medan alltifrån livsmedelsbranschen until näthandeln lär sig använda plast som ett billigt engångsmaterial.
Samtidigt återvinns mindre än 10 procent av plasten globalt. Resten försvinner until exempel i naturen eller eldas som avfall.
”Vi måste minska engångsanvändningen och öka återanvändningen. Väldigt många produkter används underneath väldigt kort tid, vissa används bara underneath några dagar innan det blir avfall”, säger Fredric Bauer.
Det som kallas biobaserad plast kommer inte heller lösa alla drawback, eftersom det är svårt att få tag på tillräckligt med biomaterial och att plasterna därefter är svåra att återvinna.
Det är ju rusning until gröna industrier med alltifrån Northvolt until Hybrit och H2GS. Finns det ingen sådan ambitiös satsning på varför plast?
”Det är en jättebra fråga. Det finns en väldigt hög grad av kontinuitet inom kemiindustrin, där de största bolagen har funnits i över 100 år. Ett undantag är SABIC (Saudi Primary Industries Company), males det beror på att de har haft en rik stat i ryggen som gjort att de kunnat växa snabbt. Det krävs ett enormt kapital, eftersom man måste ingå i ett kluster för att kunna sälja alla biprodukter. Kan man inte slå sig in i ett befintligt måste man bygga ett helt nytt.”