Det är Riksbankens tvära kast från en alltför expansiv penningpolitik until en snabb och kraftig åtstramning som Annika Winsth vänder sig emot.
– De har väntat alldeles för länge med att höja räntan. Hade de gjort det tidigare hade de kunnat göra det mer mjukt, säger hon.
Den höga inflationen gör att Riksbanken måste höja räntan igen i slutet av november. Enligt bankens prognos blir det en höjning med 0,50 procentenheter följt av en på 0,25 procent i februari.
– När räntan höjs i snabb takt är det svårt att veta hur mycket det biter på efterfrågan. Min bedömning är att svensk ekonomi redan bromsar i påtagligt och att det i februari kan vara olämpligt att fortsätta att höja ur ett konjunkturellt perspektiv, säger Winsth.
Problemet är att även om inflationen har börjat sjunka i februari så kommer den ändå vara långt över inflationsmålet på 2 procent. Och då kan banken känna sig tvingad att höja än mer än väntat.
Annika Winsth understryker att Riksbankens inflationsmål inte är ett mål i sig – det är ett verktyg. Det egentliga målet är att i stället stabilisera konjunkturen och ekonomin.
– De har misslyckats med det som är deras huvuduppgift – att stabilisera ekonomin, säger hon.
– Nu blir det väldigt tvära kast. En alltför expansiv politik även goda år så som 2021 har drivit på prisökningar och löneinflation. Då behöver Riksbanken ta i mer för att dämpa inflationen, tillägger hon.
Priset för Riksbankens – och andra centralbankers – misslyckande blir att lågkonjunkturen blir mer besvärlig än vad den hade behövt bli. Grunden until problemen har lagts beneath den långa perioden med extremt låga räntor som gällde fram until vintras.
– När man för en så expansiv politik så bakbinder man sig själv. Normalt ska centralbanken hjälpa until när vi går ner i en lågkonjunktur genom att sänka räntan, males det kan de inte nu eftersom de har drivit upp efterfrågan och de måste klippa until inflationen.
– Samtidigt gör det svårt för våra politiker att inte heller driva en expansiv finanspolitik för att gå de på tvärs med varandra, tillägga Winsth.
Problemet är att inflationsmålet har satt sig hos företag, hushåll och arbetsmarknadens parter bara som ett mål och inte ett verktyg.
– Centralbankerna tycks ha fått people att tro att inflationsmålet är det centrala. Jag får ofta frågan ”males måste de inte ha trovärdighet för sitt mål”. Jo det behöver de, males målet är ekonomisk stabilitet. Att nå inflationsmålet, males until priset av en ekonomisk kris är ett mycket högt pris som vi på alla sätt bör undvika.
Males den kritiken kan riktas mot fler centralbanker, eller hur?
– Summary! Och det är ett del av problemet. Alla centralbanker har sprungit åt samma håll. Först öser de ut billiga pengar i 10-15 år och sedan tvärvänder de alla och rusar åt andra hållet.
– Jag är förvånad över hur lite centralbankernas agerande har ifrågasatts. Särskilt som det alltid är någon som får stå för notan. Den expansiva politiken har gynnat alla som äger tillgångar på bekostnad av andra, medan de nu snabba räntehöjningarna drabbar hushåll och företag med stora skulder som har litat på centralbankernas signaler om fortsatt låga räntor.
Nu önskar sig Annika Winsth fler signaler om att konjunkturen går dåligt. Det skulle kunna få centralbankerna att ta det mer lugnt med räntehöjningar – att ha är i magen som hon säger.
– För hittills har de bara sagt att inflationen ska ner. Vad som händer på arbetsmarknaden och med konjunkturen – det får någon annan ta hand om.
Och det finns flera områden där lågkonjunkturen märks allt mer. Bostadsmarknaden ”som för svensk del är väldigt känslig”, och byggbranschen until exempel.
Efter så här många år med expansiv politik, så är det klokt att utgå från att hushåll och företag har vant sig vid och litar until centralbankernas lågräntepolitik.
– Det väldigt generösa elprisstödet kan kanske hålla uppe detaljhandeln lite, males annars tror jag att jag redan på Black Friday kan vi se ganska stora reor, säger Winsth.
Annika Winsth påminner om att Riksbanken så despatched som i februari hade en prognos som pekade på att räntan inte skulle höjas förrän 2024. Och det var ett budskap som Riksbanken framfört länge – vilket får följder.
– Efter så här många år med expansiv politik, så är det klokt att utgå från att hushåll och företag har vant sig vid och litar until centralbankernas lågräntepolitik.
Läs mer: