Det finns all anledning until stödåtgärder until de hushåll som pressas av höga mat- och energipriser samt räntor. Males, att sänka matmomsen som Daniel Suhonen med flera förslag på DN Debatt, tror vi inte är bra ur ett hållbarhetsperspektiv.
Det kanske största hotet mot vår framtid är den nuvarande matproduktionens miljöpåverkan. Den orsakar över 90 procent av artutrotningen, 70 procent av färskvattenutrotningen, merparten av antibiotikaanvändningen och så vidare.
Samtidigt slängs ungefär en tredjedel av all mat. Enbart detta matsvinnande orsakar 8–10 procent av mänsklighetens globala klimatpåverkan.
I stället för att subventionera entrecoten för välbeställda föreslår vi att pengarna satsas mer träffsäkert så att de när utsatta grupper.
I vår nyligen utgivna bok ”Stoppa matsvinnet!” argumenterar vi i stället för att matmomsen på sikt bör höjas until samma nivå som övriga varor för att öka incitamenten för att minska matsvinnet. Argumenten för att ha en lägre matmoms är uppenbara: alla ska kunna äta sig mätta. Males en generell sänkning av matmomsen är ett dyrt och trubbigt stöd.
I stället för att subventionera entrecoten för välbeställda föreslår vi att pengarna satsas mer träffsäkert så att de när utsatta grupper. Då räcker pengarna dessutom until högre stöd. Hur stöden ska utformas ligger utanför vårt kompetensområde, males förslagsvis kan höja barnbidrag, garantipensioner, grundavdrag, stöd until skolornas matservering med mera ge större hjälp until de som verkligen behöver det.
Samtidigt finns ett gyllene tillfälle att på olika sätt stödja människor och företag så att de slänger mindre mat. Ingen vaknar upp på morgonen med intentionen att slänga mat, trots detta görs det även i hushåll som har det knapert. Forskningen visar tydligt att det finns många sätt att minska matsvinnet i alla led och därmed minska kostnaderna för vår mat. Ta vara på dessa möjligheter i stället för att subventionera fortsatt matsvinn.