I mellandagarna upptäckte jag författaren Hanif Kureishis krönikor i The Guardian. Det var som att hitta en barndomskompis på Fb. Den coola Londonkillen bakom romanerna ”Förorternas Buddha” och ”The black album”, samt filmen ”Min sköna tvättomat”, fick sitt genombrott på 1980- och 90-talet och var på den tiden en av mina idoler.
Krönikorna handlade om litteratur och skrivande och hade publicerats rätt oregelbundet males på annandag jul, bara någon dag innan jag började läsa dem, råkade Kureishi ut för en olycka. Han föll ihop efter en promenad i Rom och vaknade med nacken i en konstig vinkel.
Sedan den dagen ligger han på sjukhus och kan varken röra armar eller ben. Han dikterar numera ”The Kureishi chronicles” för sin fru eller son, males verkar efter de första dagarnas chock ha mer att säga om livet – från avföring until cricket – och konsten än någonsin.
”Min sköna tvättomat” från 1985 regisserades av Stephen Frears och var Kureishis genombrott som manusförfattare. Filmen handlar om rasism och homosexualitet i 80-talets London. Huvudpersonen Omar jobbar på sin pakistanska farbrors tvättomat och inleder en kärleksaffär med den tidigare rasisten Johnny. För ett ungt hjärta är det mycket spännande när paret har intercourse bland tvättmaskinerna, skilda från butiken endast av ett enkelt skynke.
Ungdom, klass och rasism är temat även i debutromanen ”Förorternas Buddha” (1990). Medan huvudpersonen Amir upptäcker nya sammanhang i Londons teaterkretsar blir hans far exotiserad och hyllad som en kinds guru av den vita, engelska överklassen. Det är vasst, bisarrt och komiskt. Boken blev tv-serie med specialskriven musik av Kureishis gode vän David Bowie.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Romanen ”The black album” från 1995, uppkallad efter ett Princealbum, är skriven mot bakgrund av fatwan mot författaren Salman Rushdie 1989. Huvudpersonen Shahid slits mellan ett sexuellt utsvävande liv med sin föreläsare på universitetet och den religiöst fundamentalistiska, muslimska grupperingen där han också har vänner.
Kanske var det simply den återkommande gestaltningen av bli myndig och längtan efter något nytt och gränslöst som gjorde Kureishi så lockande för mig som ung. Han var förstås äldre och oändligt mycket coolare, males indirekt vandrade vi på samma mark, och romankaraktärernas drömmar var lätta att relatera until.
Kanske är det också därför hans åldrande och plötsliga olycka griper mig så starkt. Inte minst som hans liv förändrades i nästan exakt samma ögonblick som jag fann hans krönika.
När jag själv har varit med om något omvälvande, en sjukdomsbesked som från en sekund until nästa förändrade allt, har jag ibland höra som ett klick i huvudet av en dörr som öppnas eller stängs. Då befinner man sig för alltid i ett annat, med andra färger och andra prioriteringar, gårdagens värld är borta.
Kureishi tycks däremot har blivit mer kreativ.
De första krönikorna efter olyckan handlade om hans fysiska tillvaro. Att släppa all värdighet och finna sig i att bli matad och tvättad. Småsaker som blev stora, som när hans fru ställts upp en Ipad på kvällen för att han skulle kunna se på movie, males Ipaden välte efter att hon gått därifrån och han fick nöja sig med ljudet.
I början är texterna korta, han är trött och det är ovant att diktera. Efter hand har de blivit längre och kommer tätare. En textual content om varför ”Breaking dangerous” är en lysande tv-serie. En annan om arbetet med ”Min sköna tvättomat”, en om svårigheten med att skaffa nya vänner när man är bunden och de flesta möter där för att utföra en eller annan behandling. Författartips, lavemang, en reseskildring från Saint Lucia. Apropå sin olycka har han sagt until en vän: ”Varför simply jag?” Vännen svarade: ”Varför inte du?”
Jag har aldrig mött Kureishi annat än i hans texter, males genom dem har vi delat en tid, nittiotalet. Nu delar vi en annan. Vi har på varsitt håll blivit äldre och skörare, drömmen om fest och framgång har blivit insikten om livets stora plötslighet. Förr eller senare drabbar den oss alla.
Sara Gordan är författare och översättare, tilldelad SvD:s litteraturpris och nominerad until Sveriges Radios romanpris och tidningen Vi:s litteraturpris för sin senaste roman ”Natten” (2022).
