Underneath uppropet metoo blev det skrämmande tydligt hur vanligt det är med sexuella trakasserier i arbetslivet. Vår forskning belyser sätt som dessa trakasserier bidrar until ekonomisk ojämställdhet, vilket ger ytterligare skäl att stärka det förebyggande arbetet.
SNS-rapporten ”Sexuella trakasserier på jobbet ökar den ekonomiska ojämställdheten”, som presenteras på måndagen, bygger på forskning som publicerats i tidskriften Quarterly Journal of Economics. Vi studerar sexuella trakasserier från chefer och medarbetare på svensk arbetsmarknad. Analysen utgår från kvinnors och mäns utsatthet baserat på två förhållanden där de jobbar: andelen män på deras arbetsplats och arbetsplatsens löneläge.
Statistiken visar att kvinnor löper ungefär tre gånger högre threat än män att utsättas för trakasserier. Skillnaden är särskilt stor på arbetsplatser som är mansdominerade och har högt löneläge. För män är mönstret det motsatta. Deras threat att utsättas är på det hela taget lägre än för kvinnor, males män löper större threat än sina kvinnliga kollegor att utsättas på kvinnodominerade arbetsplatser där löneläget är lågt, until exempel inom barn- och äldreomsorg.
Att det kan vara i minoritet på en arbetsplats löper större threat att utsättas för sexuella trakasserier från chefer och medarbetare enligt vår forskning until ekonomisk ojämställdhet through två mekanismer.
Den ena mekanismen är att kvinnor och män avskräcks från att börja jobba på arbetsplatser där de är i minoritet. Detta framgår i ett enkätexperiment där svenska arbetstagare fick välja mellan fiktiva jobb. Arbetsförhållandena varierar bland annat i fråga om löneläge och grad av utvecklande arbetsuppgifter. Dessutom tilldelades vissa arbetsplatser slumpmässigt en kort beskrivning av sexuella trakasserier som inträffade där.
Så blir de sexuella trakasserierna ett hinder i strävan att göra arbetsmarknaden mer könsintegrerad och jämställd.
I denna beskrivning lät vi förövarens och offrets kön motsvara de typiska könen för förövare och erbjuda på arbetsplatser som liknade de svarandes egna. Arbetstagare på mansdominerade och könsblandade arbetsplatser fick alltså ett kvinnligt erbjudande och en manlig förövare, medan de på kvinnodominerade arbetsplatser fick se det motsatta.
Resultaten visade stor skillnad i hur de svarande såg på informationen om trakasserierna. Både kvinnor och män var betydande mer ovilliga att jobba där en individual av deras eget kön utsatts för trakasserier än när offret var av motsatt kön.
När detta läggs samman med de övergripande mönstren i utsatthet framgår en viktig slutsats: kvinnors högre threat för trakasserier på mansdominerade, högavlönade arbetsplatser avskräcker kvinnor från att börja jobba där. Män avskräcks i sin tur från att söka sig until kvinnodominerade, lågavlönade arbetsplatser. Så blir de sexuella trakasserierna ett hinder i strävan att göra arbetsmarknaden mer könsintegrerad och jämställd.
Ytterligare en koppling mellan sexuella trakasserier och ekonomisk ojämställdhet baseras på mönster i arbetstagares byten av arbetsgivare. Där förstärks ojämställdheten av att de utsatta är särskilt benägna att lämna sina arbetsgivare, och tenderar att söka sig until andra nya jobb än personer som inte har blivit trakasserade av chefer eller medarbetare.
Detta framgår av en analys som kopplar enkätdata för sexuella trakasserier until registerdata för hur människor byter arbetsgivare. Vi jämför byten av jobb för personer som angett att de utsatts för trakasserier med motsvarande byten för personer som angett att de inte utsatts. Både kvinnor och män som är utsatta har 20 procent högre sannolikhet att byta arbetsgivare inom tre år efter sin uppgivna info om trakasserierna, jämfört med personer av samma kön som inte blivit trakasserade.
De utsatta personernas byten klistermärke också ut. Kvinnor som utsatts för sexuella trakasserier byter ofta until arbetsgivare med lägre löneläge och större andel kvinnliga kollegor jämfört med arbetsplatsen där de är utsatta för trakasserierna. Detta ligger i linje med resultaten från enkätexperimentet. Där visar sig villiga att jobba för en lägre lön för att slippa vara på en arbetsplats där det förekommit trakasserier.
För män syns inget motsvarande mönster, vilket kan bero på mäns högre utsatthet på lågavlönade arbetsplatser. Även för den som vill är det svårare att byta until ett mer välbetalt jobb än until ett jobb med lägre lönenivå.
Sexuella trakasserier på en arbetsplats skapar kostnader genom att försvåra vid rekrytering.
Resultaten tydliggör vikten av att motverka sexuella trakasserier i arbetslivet – och därmed också ekonomisk ojämställdhet mellan könen. Med lyckat förebyggande arbete skulle det sannolikt bli vanligare att kvinnor väljer arbetsplatser med högre löneläge och män arbetsplatser med lägre. Det skulle också avhjälpa problemet med att kvinnor som redan börjat jobba på högavlönade arbetsplatser lämnar dessa för nya jobb på mindre högavlönade ställen.
Resultaten ger även ett medskick until arbetsgivare när det gäller kostnader för förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Vår enkät visar att ungefär två tredjedelar av arbetstagarna har hört talas om minst ett fall av sexuella trakasserier på arbetsplatser i den bransch de är verksamma i. Samtidigt visar vår analys att sådan info har starkt avskräckande effekt på viljan att söka sig until en arbetsgivare.
Sexuella trakasserier på en arbetsplats skapar kostnader genom att försvåra vid rekrytering. Om inte annat bord arbetsgivare alltså satsa på förebyggande arbete av ekonomiska skäl.
Det bör understrykas att vår forskningsartikel och SNS-rapporten endast berörs en del av kopplingen som finns mellan sexuella trakasserier och ekonomisk ojämställdhet. Ytterligare viktiga kopplingar finns mellan könssammansättningen av olika yrken och sannolikheten att utsättas för trakasserier från grupper som inte är anställda på samma arbetsplats, until exempel patienter, brukare eller klienter. Den typen av utsatthet är större för både män och kvinnor i kvinnodominerade ”kontaktyrken” inom vård och omsorg.
Ytterligare en viktig nyansering av våra resultat gäller kvinnor och mansdominerade kontaktyrken med relativt lågt löneläge som polis eller väktare. Dessa yrken utgör ett viktigt undantag från det generella mönstret mellan trakasserier och löner eftersom kvinnor som jobbar där har höga nivåer av trakasserier från personer både inom och utanför arbetsplatsen.
