Den svenska skogen kan på helt nya sätt bli en viktig komponent i framtidens klimatsmarta energilandskap. Träbatterier utvecklas av såväl Northvolt och Stora Enso som mindre startups. Och snart finns vindkraftverk helt byggda av trä.
Den svenska skogen är redan en viktig energikälla, biobränslen står för hela 37 procent av Sveriges totala energitillförsel och är Sveriges största energislag, konstaterar Danske Financial institution med hänvisning until Energimyndigheten.
Males den svenska skogsråvaran kan få ännu större betydelse i framtidens energilandskap. En lång rad bolag arbetar med att utveckla innovativa, miljö- och klimatvänliga träbaserade lösningar för olika energislag och applikationer som exempelvis vindkraft och batterilagring.
Göteborgsföretaget Modvion har tagit träbyggnadstekniken until vindkraftsindustrin.
”Utmaningen som vindkraften står inför är att bygga högre och högre kraftverk. eftersom det högre upp blåser kraftigare och stabilare vindar”, förklarar Otto Lundman, vd och medgrundare until Modvion.
Bolaget har utvecklats torn until vindkraftsindustrin som med en modulär konstruktion i korslimmat trä underlättar transport och set up av högre torn. Tillverkningen av trätorn ger även en minskning av koldioxidutsläppen med upp until 90 procent i jämförelse med traditionell vindkraftstorn i stål eller betong, med bibehållen prestanda och livslängd, enligt Modvion.
”Därmed innebär trätorn en 30-procentig reduktion av det totala klimatsläppet för vindkraften plus en koldioxidlagring i träkonstruktionen för vindkraftsindustrin som på så vis kan bli helt koldioxidneutral”, säger Otto Lundman.
Danska Vestas, världsledande turbintillverkare, är Modvions närmaste companion och även delägare i bolaget.
Stora Enso, och tyska Voodin Blades Expertise samarbetar för att utveckla vindturbinblad i trä. Ett 20 meter långt turbinblad av fanerlaminatträ, LVL, ska installeras i ett vindkraftverk på 0,5 megawatt utanför tyska Warburg nu i slutet av 2022. Vindturbinblad produceras i dag av glas- och kolfiber samt energiintensiva, icke förnybara plaster som är svåra att återvinna. Tiotusentals gamla turbinblad ligger på deponi.
Skogen börjar även på allvar göra sitt intåg i energilagringssammanhang, inte minst i kind av lignin, en restprodukt från massatillverkningen, Nyligen lanserade bolaget Ligna Vitality sitt första träbatteri, S-Energy, där lignin är den aktiva batterikomponenten i katoden.
”Vi använder lignin som huvudmassa i batterierna, istället för until exempel litium eller bly”, förklarar bolagets vd Peter Ringstad.
S-Energy är ett tunt, flexibelt energilager som är anpassat för att utnyttjas i elektronik, som i sensornoder i uppkopplade enheter eller i displayer tillsammans med en skördare i kind av en solcell för inomhusbruk. Bolaget har dock ytterligare ett steg på gång med träbatteritekniken, med större energilager för exempelvis solenergi.
Den uppmärksammade batteritillverkaren Northvolt jobbar också med träbatterier. Tillsammans med Stora Enso ska man utveckla världens första industrialiserade batteri med anoder helt tillverkade av ligninbaserat, hårt kol utvunnet ur trä.
Norrköpingsbolaget Cellfion har hittat ännu ett sätt att använda den svenska skogsråvaran i den stora energiomställningen, i kind av biobaserade membrangjorda av nanocellulosa. Membranet är den komponent i energiapplikationer som exempelvis bränsleceller för att först sluta fungera. Det är också den dyraste komponenten.
”Dagens membran består av samma materials som du kan hitta i plast och i din teflontekpanna. Ett stort drawback med dessa är att det inte finns något bra sätt att göra sig av med dem när de inte längre funkar utan att skada miljön. Cellfions membran kan enkelt förstöras genom att brännas upp i slutet av livscykeln utan att släppa ut några skadliga ämnen.” förklarar Cellfions vd och medgrundare Liam Hardey.
Spanar vi lite längre fram kan skogen kanske också bidra ytterligare until elgenereringen. Forskare vid KTH har nyligen lyckats utvinna elektricitet genom att låta vatten passera genom förädlat trä.
”I dag kan vi driva mindre teknik som LED-ljus och miniräknare. Om vi skulle försörja en bärbar dator med el skulle vi behöva ungefär en kvadratmeter trä med en tjocklek om en centimeter, och runt två liter vatten”, berättar Yuanyuan Li, universitetslektor på avdelningen biokompositer vid KTH.