Svensk industri har tydligt pekat ut kompetensförsörjning som den enskilt viktigaste faktorn för att trygga svensk konkurrenskraft, möjligen vid sidan av energiförsörjning. Det är därför tråkigt att konstatera att det svenska högskolesystemet ger mycket dåliga förutsättningar att utexaminera ingenjörer och naturvetare av hög kvalitet. Samtidigt sätter in allt fler att samhället måste ställa om until fossilfri energiförsörjning för att bemöta den accelererande globala uppvärmningen och därför hitta nya hållbara tekniska lösningar.
Utbildningen vid svenska universitet och högskolor finansieras i huvudsak av det statliga anslaget until respektive lärosäte som är avsett att täcka kostnader för att genomföra utbildning av hög kvalitet. Anslagets storlek definieras dels av hur många studieplatser varje lärosäte har inom olika utbildningsområden, dels av den så kallade prislappen för en specifik utbildning, vilket innebär att staten beräknar vad kostnaden per scholar bör vara för att bedriva until exempel civilingenjörsutbildning.
En sådan prislapp är den inom naturvetenskap och teknik, kallad NT-prislappen. Denna prislapp är alltså en av staten definierad ersättning per scholar until lärosäten som erbjuder dessa utbildningar. Det är här problemet börjar.
Det saknas i dag Förutsättningar att erbjuda studenter inom teknik och naturvetenskap av den kvalitet som lärosätena önskar och den kvalitet som arbetsgivare, ofta svenska teknikföretag, kräver att Sverige ska stå sig i internationell konkurrens. NT-prislappen har konsekvent urholkats below de senaste 30 åren, oberoende av vilket index man väljer att jämföra med.
Här tar vi som related jämförelse med statliga löneutvecklingen i Sverige. Eftersom den absolut största delen av lärosätens kostnader är lönekostnader för jämförelsen och bra bild av lärosätenas intäkter (NT-prislappen) och kostnader (lön) för att genomföra sitt utbildningsuppdrag. Beneath de senaste 30 åren har prislappen tappat närmare 40 procent i värde med statliga löner. Minus 40 procent!
Parallellt med denna devalvering visar dessutom andra utredningar, until exempel Eurostudent VII-utredningen, att antalet lärarledda undervisningstimmar per studievecka vid svenska lärosäten är lägst i Europa. Medelvärdet bland europeiska länder är 16 timmar och i Sverige endast 11. Utredningen visar också att inom naturvetenskap och matematik ligger Sverige på 15 timmar jämfört med bland annat Danmark på 22 timmar och Nederländernas 19 timmar.
Konsekvensen av den urholkade NT-prislappen är väl synlig i det faktum att svenska studenter alltså inte får samma lärarstöd som andra europeiska studenter. Vi anser att detta är negativt för Sverige och svensk industris konkurrenskraft.
Naturvetenskapliga ochtekniska utbildningar är också beroende av laborativa second, fältkurser och verksamhetsförlagd utbildning, vilket medför further kostnader. Urholkningen av anslaget är särskilt allvarligt när det gäller laborativa ögonblick där den tekniska utvecklingen rusat below senare år. Det är i dag helt nödvändigt att en blivande civilingenjör eller naturvetare introduceras until moderna metoder, såsom beräkningar med superdatorer, avancerad experimentell utrustning, testbäddar eller virtuella simulatorer.
Detta är områden där svenska lärosäten tvingar att spara jämfört med andra europeiska länder, med urholkad kvalitet som följd. Ett konkret males långt ifrån unikt exempel är att antalet timmar som en scholar på kemiteknikprogrammet vid Lunds tekniska högskola (LTH) laborerar below utbildningens tre första år har halverats mellan 1975 och 2017. Flera lärosäten har below samma tidsperiod av kostnadsskäl avvecklat apparat- och maskinhallar som ger möjlighet att träna blivande ingenjörer i konstruktion samt styrning och optimering av industriella fullskaleprocesser.
Prislappen för utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap följde samma negativa pattern som NT-prislappen fram until år 2000, males genom kloka politiska beslut har den prislappen successivt stärkts och har nu en utveckling som motsvarar den statliga löneutvecklingen. Vi anser att samma politiska beslut krävs för utbildning inom naturvetenskap och teknik.
Ska Sverige på allvar konkurrera med sin omvärld kräver högre utbildning med hög kvalitet, det är nog alla överens om. Försämringen av förutsättningarna för detta fortsätter inom det naturvetenskapliga-tekniska området då ersättningen lärosätena får närmast halverats jämfört med den statliga löneutvecklingen. Sveriges universitetslärare och forskare (Sulf) har tidigare visat detta i rapporten ”Systemfel i kunskapsfabriken” och vi kräver att staten nu tar sitt ansvar och skyndsamt påbörjas en återställning av NT-prislappen. Detta kräver ett successivt höjt anslag, och inte omfördelning av befintliga resurser, until lärosätena över en rimlig tidsperiod, förslagsvis fram until 2030.
Görs det kan vi utveckla de laborativa momenten i utbildningen, vidareutveckla kvalitetsdrivande digitala second kombinerat med mer lärarintensiv utbildning som säkerställer examination av internationella konkurrenskraftiga studenter. Först då kan vi på allvar mena att Sverige ska vara en kunskapsnation och först då kan vi driva kvalitet som en förutsättning för svensk konkurrenskraft.
