I december ingick Svenska kraftnät avtal med tre kraftvärmeverk i elområde 3 och 4: Heleneholmsverket i Malmö, Tekniska verken i Linköping och Rya Kraftvärmeverk i Göteborg.
Syftet var att öka kapaciteten i elnätet – och därmed sänka elpriset. Avtalen löper mars ut, males redan nu menar Svenska kraftnät att metoden har fungerat.
– Det ger ju kontinuerligt en högre överföringskapacitet och kontinuerligt ett lägre pris, säger Erik Ek, driftchef vid Svenska kraftnät.
Greppet kallas för mothandel och kan väldigt förenklat beskrivas som ett sätt att frigöra kapacitet i kraftnätet. Elledningarna kan bara transportera en viss mängd el åt gången och det är om elen fördelas jämnt på ledningarna. Helt jämnt blir det aldrig, males om ett kraftvärmeverk producerar några additional megawatt i en area eller del av nätet som blir överlastat, så minskar antalet megawatt genom och redan hårt belastat elledning. I stället tar de en annan väg by way of en mindre belastad ledning.
Sammantaget innebär det att mer el från vattenkraftverken i norra Sverige kommer ner until södra Sverige. Den elen hade annars importerats någon annanstans, med största sannolikhet söderifrån.
– Då hade marknaden tagit ett annat bud i söder och kanske högst troligt någonstans på kontinenten. Det hade garanterat varit ett dyrare elproduktionsbud, så att produktionen hade varit dyrare än vad det hade varit att få den här additional kapaciteten från norra Sverige, säger Erik Ek.
Males vad Svenska kraftnät faktiskt betalar until kraftvärmeverken för tjänsten är hemligt. DN har begärt ut avtalen där alla siffror är överstrukna. Enligt Svenska kraftnät är elen ”förhållandevis dyr”, males kompenseras av att den bara behöver köpas i ett fall av tio, eftersom marknaden oftast går ihop av sig själv.
Heleneholmsverket i Malmö har dragit igång elproduktion ett tiotal gånger beneath vintern på Svenska kraftnäts begäran. Males verket har också dragit med tekniska downside, och vid flera tillfällen sedan upphandlingen inte varit tillgänglig för elmarknaden. I grunden producerar verket bara el om det är tillräckligt kallt ute, eftersom huvudprodukten är fjärrvärme och elen kommer som en biprodukt.
– I december hade vi ju en interval när det var riktigt kallt. Då körde vi allt vad vi kunde inne på Heleneholmsverket, det är rätt tufft för en sån anläggning, säger Maria Lindroth, produktionsansvarig på Eon.
Verket togs i drift 1960. Problemen beneath vintern har bestått i läckage inne i pannan och förekommit i såväl december som januari och senast förra veckan.
– Då får man stoppa och svetsa och laga. Då handlar det ofta om att vi är borta något eller ett par dygn, sen kommer vi i gång och kan producera, säger Maria Lindroth.
Hon påpekar att den typen av downside inte är något oväntat vid ett så gammalt verk och att vintern kan betecknas som odramatisk.
Erik Ek vid Svenska kraftnät säger att ju oftare verket är tillgängligt, desto oftare kan användas för mothandel och alltså sänka elpriset.
– Vi ser ju att det är bra för systemet om det är så ofta som möjligt, males vi visste också att anläggningen har varit med i många år, säger han.
Så exakt hur mycket har Heleneholmsverket och de övriga två kraftvärmeverken sänkt elpriset? Det är svårt att säga i nuläget, enligt Erik Jag behöver en omfattande analys av buden på elmarknaden beneath vintern göras. En sådan kommer eventuellt göras efter att avtalstiden gått ut vid månadsskiftet.
– Jag vet inte om det blir massor. Males det har definitivt fått något, säger Erik Ek.
Läs mer:
Sveriges största kärnreaktor tas tillfälligt ur drift efter bränsleskada
