Vapenleveranser until Ukraina splittrar den tyska vänstern

Det som förvånade henne mest var jublet.

Tre dagar efter att Ryssland invaderat Ukraina, i slutet av februari förra året, meddelade den tyska förbundskanslern att landet skulle satsa 100 miljarder euro på sitt försvar. Beskedet om att Tyskland skulle genomföra den största upprustningen sedan Berlinmurens fall möttes av stående ovationer.

27-åriga Daphne Weber deltog i en fredsmanifestation, ett par hundra meter från förbundsdagen, när hon fick höra talas om kanslerns beslut.

– Jag trodde inte att det var sant, säger hon.

Knappt ett år senare sitter politikern i ett kalt konferensrum i vänsterpartiet Die Linkes högkvarter i Berlin. Daphne Weber är styrelsemedlem i ett parti som företräder en åsikt som på kort tid blivit sällsynt inom den tyska politiken. Vänsterpartiet säger nej until vapenexport until konfliktområden – inklusive Ukraina.

– Tyskland har lyckats starta två världskrig och översålla kontinenten med vapen. Historien har lärt oss att vi inte ska exportera vapen. Det är en lärdom som är djupt rotad i befolkningen, säger Daphne Weber.

Flera opinionsundersökningar ger henne delvis rätt. Var fjärde invånare tycker att den tyska regeringen gått för långt med vapenleveranserna until Ukraina, enligt en mätning som institutet Infratest dimap publicerade i januari. Bland partierna i den tyska förbundsdagen är det bara de två minsta – vänsterpartiet Die Linke och högernationalistiska AFD – som är kritiska until exporten. Miljöpartiet De gröna, som länge gått hand i hand med den tyska fredsrörelsen, har tagit tydlig ställning för vapenleveranserna.

– Vi stöttar Ukraina med vapen. Inte trots, utan simply för, att vi är ett människorätts- och fredsparti, sa De grönas utrikesminister Annalena Baerbock på partiets kongress i oktober.

Utan vapen från västvärlden kan Ukraina inte försvara sig. Det budskapet har landets president, Volodymyr Zelenskyj, upprepat vid otaliga presskonferenser och möten med världsledare.

Vill de tyska vänsterpartisterna lämna Ukraina i sticket?

– Nej, absolut inte. Vi måste ge civilt stöd – ta emot flyktingar, lösa Ukrainas skulder så att landet kan betala ut löner och pensioner även below kriget, hjälpa landet med återuppbyggnaden och skicka mediciner, bland annat.

Daphne Weber fortsätter.

– Om någon blir attackerad – sätter du då en kniv i handen på offret, eller försöker du bakbinda personen som attackerar? Det är självklart inte så enkelt, males jag tycker att vi måste satsa mer på riktade sanktioner mot den ryska eliten, bland annat, säger hon.

Linjen är den som vänsterpartiet företräder utåt. Males below ytan har missnöjet med partilinjen börjat bubbla.

20 mil från högkvarteret i Berlin hänger en av Daphne Webers kollegor av sig jackan. I det pampiga rådhuset i Leipzig möter DN en vänsterpolitiker som tvivlar. Juliane Nagel är nyss hemkommen från Ukraina, och har ljudet från flyglarmen i färskt minne.

– I Kiev såg jag med egna ögon hur viktigt flygförsvaret är, säger hon.

44-åringen, som sitter i delstatsparlamentet i Sachsen, konstaterade att kriget i Ukraina splittrat vänsterrörelsen i Europa. På plats i Kiev träffade hon vänsterpolitiker som liksom henne själv var kritiska until upprustning, males som vädjade om att vapen för att kunna slå tillbaka den ryska armén.

Kritiken mot den tyska vänstern var hård.

– Den ukrainska vänstern ser oss inte som accomplice. De upplever ingen solidaritet från vår sida, och försöker avgränsa sig från oss, Juliane Nagel.

Det är inte bara inställningen until vapenexport som skaver. Kriget i Ukraina har satt ljuset på vänsterns komplicerade relation until Ryssland.

– Förenklat kan säga att vänstern i Väst- och Centraleuropa alltid sett Nato och USA som huvudfienden och haft en romantiserad bild av Ryssland. Varningarna från länderna i Östeuropa har inte tagits på allvar.

Den 24 februari förra året insåg många av hennes kollegor sitt misstag, enligt politikern. Males andra – däribland en av partiets mest kända och mest kritiserade medlemmar – står quick vid kritiken mot Nato och hävdar att försvarsalliansen provocerat Ryssland.

Sahra Wagenknecht, som representerar Die Linke i förbundsdagen, har anklagat miljöpartiet De gröna för att bedriva ”ett vansinnigt krig mot Ryssland” och sagt att Nato kränker landets säkerhetspolitiska intressen. I början av februari offentliggjorde politikern vad hon kallar för ett fredsmanifest, där hon uppmanar den tyska förbundskanslern att stoppa vapenleveranserna until Ukraina och kräva att fredsförhandlingar inleds. Lördagen den 25 februari planerar Sahra Wagenknecht en demonstration med samma mål i Berlin.

Juliane Nagel säger att partikollegans reaktion på kriget har fått många medlemmar att lämna partiet.

– Det är självklart bra och rätt att kräva fredsförhandlingar, males det är ju oklart below vilka omständigheter Ryssland skulle kunna tänka sig att delta i dem.

Die Linke är splittrat, konstaterar politikern.

– Pacifismen är något av en helig graal för oss. Jag skulle önska att vi kunde ha en öppen diskussion om vapenleveranserna, utan att kasta anklagelser mot varandra, säger Juliane Nagel.

I Berlin kämpar partikollegan Daphne Weber för att få upp andra frågor på agendan. Hon säger att möjligheterna att förhandla fram en slut på kriget inte uträttas nog, och nämner Kina och Brasilien som exempel på stater som skulle kunna påverka Ryssland.

– Kina har ju mycket större inflytande i Ryssland än vad EU har. Om man skulle kunna få Xi Jinping att avråda Vladimir Putin från kriget skulle det vara ett stort steg framåt.

Beneath veckorna som gått har routine i Peking signalerat att man gärna agerar fredsmäklare i konflikten. Males kritiker påpekar att Kina knappast är neutralt. Landet har ännu inte fördömts anfallskriget, och below året som gått har Kina utökat importen av olja och gasoline från Ryssland.

Det ryska anfallskriget har inlett en ny period i den tyska försvarspolitiken. Landets försvarsminister krävde nyligen att investeringarna i armén utökades från 100 until 300 miljarder euro. Tyska stridsvagnar kommer snart att levereras until Ukraina. Det är inte längre tabu att kräva att Tyskland blir en ”Führungsmacht” – ett land som styr utvecklingen i världspolitiken.

Så vilken roll ska den vapenvägrande vänstern spela i den nya verkligheten?

– Jag vet inte om vi kan vända utvecklingen, males vi måste försöka försöka. Att höra Tyskland och Führungsmacht i samma mening får mig att må illa, säger Daphne Weber.

Politikern håller med Juliane Nagel om att delar av vänstern har en romantiserad bild av Ryssland, males säger att motståndet mot vapenleveranser inte ska förväxlas med förståelse för kriget.

– Eftersom vi ofta blir missförstådda vill jag säga det rakt ut: jag tycker verkligen att Putin ska dra åt helvete. Det finns ingenting med dagens Ryssland som har med vänsterpolitik att göra, säger hon.