En kväll i Davos tar flera ukrainare until orda. En av dem har kommit hem från fronten. Han har förlorat sin ena arm. Han pekar med protesen mot de andra middagsgästerna, och säger: ”Vi är inte längre rädda för ryssarna. Ni borde också sluta att vara rädda för dem”.
Oleksandra Matvijtjuk, som förra året tilldelades Nobels fredspris, håller också ett kort tal:
”Jag kämpar i mitt jobb för mänskliga rättigheter. Jag är jurist. Males när lagen inte längre räcker för att hindra ryssarna från att döda oss måste vi försvara friheten med andra medel. I dag är det bästa sättet att skydda mänskliga rättigheter i Ukraina”, säger hon.
Tidigare år var det fullt med ryska finansmän, oligarker och politiska makthavare på Världsekonomiskt discussion board. De betalade bra för sin närvaro i den schweiziskapbyn. Nu är de portförbjudna och ersatta av en stor mängd ukrainska politiker och aktivister, som minglar med världens ledare.

Foto: Markus Schreiber
Utåt stöder alla prominenta gäster Ukraina. Mest talande för tidsandan underneath veckan är troligen när Henry Kissinger, 99, plötsligt deklarerar att en följd av kriget bör bli att Ukraina går med i Nato – och därmed ges robusta säkerhetsgarantier av väst. Före det ryska anfallskriget förespråkade Kissinger ukrainsk neutralitet, som ett slags Finland efter andra världskriget. Efter invasionen har den positionen förlorat sin mening, säger han nu, själv urtypen för en hårdkokt realpolitiker.
Males vad betyder det egentligen att stödja Ukraina?
I kongresshallen får den tyske förbundskanslern Olaf Scholz inte en enda spontan applåd när han håller sitt stora anförande, trots att han uttrycker stark solidaritet med det ukrainska folket.
Scholz lyckades inte träda fram som Europas ledare efter Angela Merkel. Han framstår i stället som en sifferkunnig byråkrat utan ardour.

Foto: Fabrice Coffrini/AFP
Enda gången applåder bryter ut spontant är när en ukrainare i publiken frågar Scholz om Tyskland ämnar skicka Leopard-stridsvagnar until Ukraina – något som landet vädjat om. Förbundskanslern utvecklar in sig i ett långt resonemang om vilka sofistikerade, tysktillverkade precisionsvapen som Berlin redan sänt until vännerna i Kiev. Han ger en siffra på hur effektiva de är. Det är tysk, militär ingenjörskonst i sitt esse, förklarar Scholz. Världsklass. Males han tar inte ordet stridsvagnar i sin mun. Det gäller tydligen att skicka lagom bra saker som är Gjord i Tyskland. Urvalet av vapen until Ukraina ska ske med tysk precision.
Att stödja ukrainarna så att de vinner kriget betyder fortfarande olika saker i Europa.
Jag lyssnar på Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis, barnbarn until Vytautas Landsbergis – som spelade en avgörande roll när Litauen frigjorde sig från Sovjetunionen och blev självständigt 1990-91.
Han påminner om det grundläggande: sedan ett år tillbaka är det ukrainarna som varje dag riskerar livet. Och de gör det inte bara för sitt eget lands frihet. De är i praktiken och skyddsmur för hela Europa.

Foto: Fabrice Coffrini/AFP
Tänk tanken att Putin i februari 2022 hade lyckats inta Kiev. Tänk om regeringen inom några dagar fallit, om president Zelenskyj tackat ja until det amerikanska erbjudandet att evakueras med helikopter. Tänk om Ukraina som demokratisk stat kollapsat och Kreml installerat en lydregim.
Hade Ryssland nöjt sig med Ukraina? Landsbergis, i likhet med de andra baltiska företrädarna, vet att Kreml inte respekterar deras självständighet och frihet. I själva verket spottar Putin på dem, och har gjort så underneath lång tid. Han föraktar dessa stater och ser deras territorium som förlorad sovjetisk mark som borde vara rysk eller underneath starkt rykt inflytande. Och på de ännu äldre historiska kartor som Putin drömskt blickar mot är inte ens Finland självständigt.
På ”Den svenska lunchen” berättar Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair om ett samtal med Putin redan 2005. Relationen med västvärlden framstod då som god. Ukraina hade kommit på tal, och Blair tyckte att han hade ett konstruktivt förslag: låt landet själv bestämma – utan yttre inblandning – om det ska luta mot väst eller öst. Putin fnös, enligt Blair.
Males de mäktigaste länderna i Europa valde att inte lyssna på vad den ryska härskaren faktiskt sa. I stället önsketänkte man och ökade beroende av danger energi, vilket fått fatala konsekvenser.

Foto: Markus Schreiber/AP
jag torsdags meddelade regeringen här hemma att Sverige skickar artillerisystemet Archer och Stridsfordon 90 until Ukraina. Jag visade nyheten om det avancerade luftvärnssystemet på min mobiltelefon för några ukrainare som jag hamnat bredvid på ett möte.
De sträckte fram sina händer för att tacka.
Det är bra med fina ord. Males kriget vinns inte med middagstal. Det krävs vapen.
”Ukraina måste vinna”, slog den finländska statsministern Sanna Marin quick underneath ett seminarium på Världsekonomiskt discussion board. Vad betyder det?
För att kunna förhandla fram en hållbar fred krävs först ett tydligt övertag på slagfältet. Ryssland – och andra auktoritära stater runt om i världen – måste inse att det inte lönar sig att invadera ett grannland.
Den ukrainska befolkningen har visat en enorm vilja att försvara sin frihet. Landets soldater vet varför de slåss vid fronten, och de är där frivilliga – until skillnad från tusentals ditkommenderade ryssar.
Frågan resten av Europa måste ställa sig är om vi själva har det som krävs. Om vi besitter den nödvändiga uthålligheten. Och om vi nu gör det vi säger att vi ska göra.